Den som väntar på något gott

Jag ville ha en japansk lönn, för jag tycker de är så läckra i färgen. Jag hade ingen bestämd namnsort jag ville ha, utan valde på det som fanns där och då i plantskolan, förra våren. Det blev en Twombly´s Red Sentinel. Namnet lät ju lovande, så även etikettens beskrivning, "Lövverket är ljusrött, ändras till vinrött och får en scharlakansröd färg på hösten. 

Så här såg den ut i början av juni, verkligen vinröd i färgen. Rätt så läcker. Men mot slutet av sommaren och början av hösten var den faktiskt lite tråkig, inget rött i alls, utan mest bara grön. Tog dock ingen bild då... 

Förrän här i september, när den har börjat skifta i rött. Men ni ser ju de andra bladen som är just, bara gröna. 

Men nu!! Nu sprakar det om den, sen några veckor tillbaka. 

Den lyser verkligen! Som ett utropstecken bland allt det andra runtomkring som börjat tappa blad, eller redan har tappat blad. Ja, den som väntar på nåt gott, får tydligen vänta till november. 

Ombyte förnöjer

Ombyte förnöjer heter det ju, och därför har jag nu bytt ut stolarna vid köksbordet. De är inte nyköpta utan såna jag har haft stående på lite andra platser här hemma. Men nu fick jag för mig att jag ville ha dem här runt bordet istället, så de fick byta plats med de andra. Så får vi se hur länge jag har det så. Det är ju egentligen bästa sättet att få lite nytt hemma, att byta plats på något man redan har. 

Min höststjärna har tappat en del blad och fick därför bli snittblomma istället, det går ju bra det med. 

Nu var det fredag igen, inte klokt vad veckorna går snabbt. Önskar dig som kikar in här en skön helg! 

Ljus i mörkret

Okej, jag erkänner, jag har tjuvstartat. Jag brukar vänta till någon vecka innan advent, men nu blev det så här. 

Men bara med utebelysningen. Jamen alltså, november, som jag för övrigt gillar, är ju ändå onekligen ganska mörk. Så jag tänkte att jag passar på att lysa upp tillvaron helt enkelt. Jag köpte en slinga som har en sensor så att den tänds när det blir mörkt, perfekt ju, den lyser när jag kommer hem. 

Och det blev en rejäl skillnad, från att inte kunna se något alls av min lilla entréträdgård, blev det som ett rum till! 

Även baksidan fick lite ljus i form av en slinga här vid bordet. Så, nu blev november ännu mysigare. 

Mörka tider

Jag hoppar på Elisas frågor idag, om mörka tider; 

1. Var i skalan av årets månader rankar du november? 

November har oförtjänt dåligt rykte. Jag gillar den, den är härligt kravlös. Men jag gillar verkligen de olika årstiderna, och skulle inte vilja vara utan någon månad (kanske möjligtvis att mars är lite tradig...), så jag tycker det är svårt att ranka dem. 

2. Hur har dina dagar påverkats av att det är vintertid? 

Inte mycket mer än att jag tycker det är trist att det så plötsligt gick till helt mörkt när man kör hem från jobbet vid fyratiden. Eftersom jag är kvällsmänniska går jag ändå och lägger mig samma tid som förut, vilket innebär att jag får vara uppe en timme längre, yeah! Kanske att jag inte är riktigt lika trött på morgnarna, har till och med vaknat innan klockan flera gånger (!). 

3. Hur ser du till att hålla humöret uppe dessa mörka höstmånader? 

Myser i soffan, tänder ljus, fikar med något gott. 

4. Vad är bästa och värsta med hösten? 

Det finns så mycket som är bra! De vackra höstfärgerna och den klara luften. Att jorden är lättgrävd. Att det är mörkt så man slipper se sina smutsiga fönster. Samt att det är svalt på nätterna. Sämsta är väl höststormarna. 

5. Vad är en bra aktivitet att göra på hösten? 

Gå skogspromenader, plocka kastanjer, gräva rabatter, piffa till det hemma. Mysa i soffan och se i kapp allt på teve som man missat under sommaren, då blir det inte så mycket teve. Eller gå på bio. Eller gå en liten promenad i stan och sen fika på något mysigt ställe. 

Bilderna är tagna i morse, på min väg till jobbet. Som inte var mitt vanliga jobb, för jag skulle på en föreläsning på förmiddagen, och dit vi skulle var det bara fem minuters gångväg från mig. Det var som ni ser inte någon mörk novemberdag, utan en helt ljuvlig morgon, stilla, lite dimma och sol! Det hann i och för sig gå över tills arbetsdagen var slut, men ändå, det finns ljusglimtar även i novembervädret! 

Den som gräver en grop åt andra

...tar ofta bra betalt

Jag skrev för ett tag sen, att jag skulle leja bort grävningen av den här rabatten på baksidan. Pga att det för det första är en rätt stor bit som skall grävas, det innehåller mycket rötter efter trädet som stått där samt den lilla detaljen att jag inte tror att min rygg fixar det, har ju känning av ryggskott vid överbelastning.  

Nåväl. Jag fick en offert på vad det skulle kosta att lägga om gången samt gräva den här rabatten, och det skulle ju kosta en mindre förmögenhet! Hutlöst tänkte jag och det gav mig tydligen oanade krafter, för helt plötsligt kom jag på mig själv att stå och gräva. Jag tänkte, jag kan ju försöka själv i alla fall.

  

Nåväl, jag började, det gick rätt fint även om det var tungt. Jag tänker att jag gräver lite kortare stunder på lediga dagar, så ryggen får vila däremellan. 

När jag kom hit där trädet har stått, började det bli riktigt motigt, ja det tog stopp helt enkelt. Det var en hel bit sammanhängande stubbe, med en diameter om ca en halvmeter, och jag kände att nej, jag får nog inse min begränsning... Men hur det var, så var jag ute och pillade igen. Skrapade bort jord, högg lite med yxan, spättade med spaden och plötsligt lossnade en bit lite, och lite till... och till slut fick jag upp den jäkeln... Det är alltså inte den långa roten som ligger här på marken, nej, den var förhållandevis lätt att dra upp ur gräsmattan, ni ser till höger i bild skåran från var den kom. Stubben är till höger om hinkarna, under jorden, så den syns inte. 

Jag glömde dock att ta bild på det värsta lasset med skottkärran, med alla stubbitar och rötter. Borde ha gjort det, för som alla vet, finns det inte på bild har det inte hänt... ;)  

Ni får tro mig helt enkelt. Jag var i alla fall nöjd när jag fick upp den "jäkeln". Men så ont jag fick. Kroppen skriker nu efter varje pass, både ryggen och höften och armbågen tycker att det räcker nu... Men hjärnan vill ju så gärna, det är ju riktigt roligt att gräva, om vädret är skönt och det är ju ändå relativt lättgrävt så här års. Tänk så många rabatter jag grävt genom åren, oftast så här års, när alla grannar har stängt in sig..  Och tänk så mycket pengar jag har sparat...😉

Nu är i alla fall den här rabatten äntligen färdiggrävd. När man ser så här ser det ju egentligen inte mycket ut för världen, men ni som grävt rabatt vet. Det skall ju svålas av gräsmatta, grävas ur en rejäl bit ner, lastas på skottkärra och köras till komposten, min ligger en liten bit bort, bakom husen till höger i bild. Sen skall ny jord på påsar hem och blandas i. 

Nu har jag flyttat dit två av mina hortensior, och köpt en ny buske, det blev en schersmin. Sen till våren skall det dit mer växter, ett träd till exempel, längst ut mot staketet. 

Och så skall förstås mitt körsbärsträd ner i backen också. Jag tänkte först ha den i rabatten, att rabatten skulle vara ännu bredare förstås, men nu lutar det åt att den hamnar någon meter ifrån rabatten, i gräsmattan. Så ja, det är inte helt färdiggrävt ännu. Skall vila kroppen några dagar, sen på´t igen. 

Nej, nu blev det många tråkiga rabattbilder med bara en massa jord. Avslutar med ett nytt gräs jag köpte förra helgen, en Ice Dance, som tydligen skall vara vintergrönt. 

En stormig hösthelg

En enda helg på hösten som är lite, lite längre än de vanliga, åtminstone om man jobbar inom Regionen med kontorsavtal, för då slutar man klockan 13 före röd dag. Man tackar och tar emot. Men oj, vilken storm det var i fredags. Vi skulle ut på kyrkogården, men det var minsann inte lätt att tända några ljus. 

I lördags var det dags att fira ena systern som fyllde år, för två månader sedan. Vi har som tradition att den som fyller år blir utbjuden av de två andra systrarna, men storasyster som nu blivit pensionär har ju fullt schema, det får man tydligen som pensionär, så vi fick vackert vänta in henne. Men den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge! Och gott var det, vi gick till favoritkrogen Volare, och oh my vilken god fiskrätt vi åt, hälleflundra som smälte i munnen, med ljuvligt lent potatismos till. 

Innan hemgång blev det en drink på Surfers. Och jag tog min favorit, en drink med någon slags aprikoslikör och så kokosgrädde på toppen, den är mer som en söt god dessert än en drink.  Och jag gillar ju desserter... 

På söndagen hade det mojnat lite, så efter lite trädgårdsarbete tog jag och dottern en liten promenad vid havet, sen en fika på biblioteket, där man har den här härliga utsikten! 

Bild från barnavdelningen på bibblan...;)

På hemvägen var redan solen på väg ner, och då var klockan inte mer än fyra. Det är nackdelen med vintertid, det mörknar så väldigt tidigt om kvällarna, eller eftermiddagarna om man skall vara noga. Nej, tacka vet jag sommartid, önskar att det kunde vara det året om. Det här blir man ju bara deppig av. 

Fem år i lägenhet

Idag är det fem år sen jag fick nycklarna till mitt nya hem. Eftersom jag är obotligt förtjust i före- och efterbilder så var jag förstås tvungen att gå tillbaka och kika igenom vad jag har gjort sen jag flyttade in, så därför kommer här en liten genomgång. 

Dotterns rum fick bli det allra första jag gjorde i ordning, dels var det i sämst skick, med trasig ful golvmatta, och sen vill man ju att ens barn skall trivas. 

Efter. Måste erkänna att underarbetet på de här väggarna inte är 100%, så den dagen hon flyttar och jag skall göra om här, blir det att kavla upp armarna och dra bort alla lager. 

Mitt sovrum. 

Efter. Den här tapeten, Ava Indigo blue från Sandbergs tror jag inte jag kommer att tröttna på. Den är sval men ändå varm på samma gång. 

Hallen, före. Här på övervåningen fanns det lika många slags golv som det finns rum. Det var något jag störde mig på, det blir för oroligt i mina ögon... 

Efter. Så alla golv byttes ut mot vitoljat furugolvsparkett. Är ännu väldigt nöjd med det här golvet men det är lite mjukt så jag är ändå glad att jag valde ett ekgolv på nedre botten, där det är lite mer rörelse. 

Gästrummet före. Här var det många lager tapet, och den här gången tog jag mig tid att vara noggrannare med underarbetet, sånt lönar sig och det vet jag ju egentligen sen förut. 

Efter. Gillar verkligen den här tapeten, Linnea Garden green från Sandbergs, den är mjuk och harmonisk. 

Pysselrum kallar jag det här. Syrum, datorrum, ateljé, strykrum, eller kanske till och med skräprum skulle det också kunna heta. Här har det en tendens att samlas lite saker om jag säger så. Samt så har katterna sina toaletter här. Så ett rum som har många användningsområden alltså. Här satt det en tapet som inte riktigt var i min stil. 

Efter. Här sitter nu Boråstapeters Hazel. Och ja, det är städat, det var ju toppen att det blev gjort på grund av det här inlägget... ;) 

 

Ut i hallen igen. Här fanns en fondvägg, och jag var så insnöad på att det skulle vara en fondtapet här igen, men en ljusare och mer i min stil. Men jag insåg min begränsning, tapetsera här vågade jag inte, eller jag nådde inte helt enkelt, så jag kontaktade flera hantverkare, men ingen hade tid inom ett halvår, och så länge hade jag inte lust att vänta.

Efter. Så det fick bli målade väggar runtom istället, för med en roller och penslar når man längre, och det har jag inte ångrat, det blev så lugnt och skönt med den här grå färgen. Grå färg som är rätt svårt att få till, men efter x antal provburkar och provbitar som lånades hem, landade det i HoP Light grey, en sån himla skön grå färg. Tänk så bra att ingen hantverkare hade tid... ;) Jag är även väldigt nöjd med räcket och ledstången, kan ännu bli lite glad när jag ser det. 

Vi går ner i trappan. Före

Efter. 

Nu är vi nere i vardagsrummet, före. Här nere gjorde jag en lite större renovering förra hösten. Jag fick rensa bort allt här nere, och jag och katterna fick flytta på oss i ungefär fyra veckor, medan en firma jobbade på.

Efter. Nytt golv här nere också, här blev det ekparkett. Dörröppningen är flyttad lite och även lite mindre, pga ny planlösning i hall och kök. Den grå väggfärgen i hallen uppe fortsätter också nu runt hela vardagsrummet. 

Köket var väldigt mörkt när jag flyttade hit. 

Så jag målade luckorna under våren 2020, det var ett perfekt tidsödande projekt precis när pandemin hade börjat, när man ändå var hemma hela tiden. Sen i fjol höstas blev köket större och en liten rockad mellan kylskåp och skafferi gjordes också. Fler bilder här.   

Annan vinkel i köket, här står jag med köksbänken i ryggen. Före. 

Samma vinkel nu, men med en dörröppning ut i hallen. 

Nu är vi nere i hallen, i den pyttelilla som var då. Här störde jag mig enormt på elskåpet, som var det första som mötte en när man kom hem, så till viss del är den placeringen en del av orsaken till min ändring av planlösningen. 

Efter. Elskåpet är gömt i garderoben, hallen är större, jag har bättre förvaring, åtminstone i hallen. Förrådet är ju något mindre än förut, men det funkar bra ändå. 

Tänk, jag som tycker att jag inte gör så mycket, men när man sammanfattar det så här, så har det åtminstone hänt en hel del här hemma i bostaden.