En händelsrik vecka

Somliga veckor är rätt så händelsefattiga, somliga händer det desto mer. Den här veckan började med en dags jobb, sen tog jag och systrarna båten på tisdag morgon till fastlandet, på vår "årliga" tripp. 

Den här gången gick resan till Småland, och vi bodde på det här hotellet, Kosta Boda Art hotell. 

Här fanns det konst överallt, i alla rum och i många olika material och stilar, även om förstås det mesta  var av glas. 

Handfat av glas, och vackra vaser, inne i vårt badrum. 

Glasbaren, ett passande namn för en bar, och där tog vi ett glas! 

På väg mot spaavdelningen fanns denna installation, nagellacksflaskor modell XL. 

En mysig spaavdelning, med två pooler och spabad, både inomhus och utomhus. 

Två systrar som simmar.

Fåglar med kjol (?) på vagn.  

Till och med i poolen fanns det konst, i golvet i bassängen fanns små olika installationer. 

På väggen med det blå kaklet var det ett vattenfall, och två "lekande" laxar gjorda av glas. 

Efter bad blev det middag i restaurangen. 

Vi besökte Kosta glasbruk, där man får gå in i fabriken och kika på hur det går till, väldigt fascinerande, vilket otroligt hantverk! 

Vi hann förstås strosa runt bland de olika outlet-butikerna, och fika gjorde vi här på Kosta Brukscafé. 

Efter frukost dag två styrde bilen mot Kalmar, där vi strosade runt och shoppade lite, åt en god lunch på restaurang Bryggan, i hamnen. Vädret var så härligt, som sommar. 

En fika hann vi förstås med också, och här vid Kullzénska caféet hade vi varit förut och visste att vi gillade så det var ett säkert kort. Kollade nu i bloggen, och det var visst 10 år sen vi var där sist... oj, vad tiden går. Efter fikat stannade vi till vid hamnen, där en av systrarna badade (inte jag), eftersom hon har en svit som inte får bli avbruten, nämligen att bada i havet varje dag...😮 Ja, var och en blir salig på sitt! Efter badet hann vi med några timmar på det stora gulblåa varuhuset innan avfärd mot färjan hem, som anlände i Visby tio minuter efter midnatt. 

Puh, ja sen var jag lite trött på torsdagen, men det var bara att jobba, och sen på fredag efter jobbet var jag på After work med kollegorna. Riktigt härlig kväll inne i innerstan, jag var förstås (!) kvar till sista gänget gav upp, vi var på tre olika ställen och satte ute till sent. Så trött, det var jag även på lördagen, men då hade vi städdag här i bostadsrättsföreningen, och eftersom jag är med i styrelsen så kan jag förstås inte maska, utan det var bara att kavla upp ärmarna. 

Idag har dock varit en lugn dag, lite gräsklipp och vattning, men sen tog jag och dottern en liten tur ut till stranden i ett par timmar. Så premiärtur till stranden alltså! Men inget bad för mig inte, jag är ingen vinterbadare som syrran inte... 😅 

Känner ni doften?

Det är nu man önskar att bilderna kunde förmedla doft. Men om man har god fantasi kanske man kan förnimma den goda doften?

Jag tog en liten promenad igår, och såg att häggen hade slagit ut. Och igår på vägen hem från jobbet cyklade jag en liten omväg för att komma den här vägen igen. 

Kan någon trycka på paus nu? 

Dop och dopträd

Att gå på dop är väl för underbart. Bara glädje och framtidstro. Idag var det dags igen, för dop för ett av syskonbarnbarnen. Storebror till dagens medelpunkt döptes också i den här kyrkan, Västerhejde kyrka. Den har ett trappgaveltorn, istället för det traditionella spetsiga tornet som de flesta andra kyrkor har på Gotland. Dock har den haft spetsigt torn från början, och ersattes med detta torn 1856. Varför vet jag inte, men jag tycker det är vackert.

Den är fin invändigt med. Inte så stor, och ganska sparsmakad i sin utsmyckning. Väldigt fin till ett dop.   

Sen var det kaffekalas i Vibble Gårds församlingshem, som ligger en liten bit från kyrkan. Det blev ett träd till dopgåva även denna gång. Jag är så glad när folk önskar sig träd, det ger jag så gärna, fler träd behövs alltid! 

Det här var av sorten Filippa, minns att det är goda äpplen, samt så pollinerar det den sorten som storebror fick för tre år sen.  

Äppelblom! ♥

Så vackert nu!

Jag slutar aldrig att förundras över allt som vaknar till liv i naturen varje vår. Från kala trädstammar och gråtrista marker, till ljusgrönt och skirt, när värmen kommer. Dessa mattor av blommande vitsippor till exempel, de tar i alla fall andan ur mig. Naturens eget sätt att färglägga, det är som en tom canvastavla som fylls på med färg och liv varje vår. 

Men även det som planterat i vår stadsmiljö är vackert.  Här vackra magnolior.

...som står på rad och förgyller det annars rätt så gråa och färglösa området som byggdes som en del av miljonprogrammet på 70-talet. Ja, området heter till och med Gråbo (namnet är visserligen gammalt och har inte med att göra att det ser grått och trist ut där, men ändå...). Här har man kostat på magnolior på senare dagar. Tyvärr är många av dem helt blomlösa, så det kanske inte var helt klokt att välja en sort som är lite känslig, men just den här raden blommar på väldigt fint. 

Här nere i innerstan, på St: Hansplan är ett körsbärsträd planterat, tror det kan vara samma sort som de som står i Kungsträdgården. Vi har bara ett men när det blommar är det fantastiskt! 

När man ändå är här och njuter av körsbärsträdet, kan man fika på S:t Hans café, där man kan sitta utomhus på deras baksida. 

Man kan också ta sig en kik i affärerna Kränku, där det finns massor av tesorter, och till inredningsbutiken Akantus. 

Här blandas design, gotländskt hantverk och gamla antikviteter. 

Nu kom jag visst ifrån ämnet, så det blev ett lite spretigt inlägg, men så blir det ibland. Ut och njut, ni som kan! Det fina finns runtomkring oss, i både stad och skog, det var lite det jag ville förmedla ;) 

Jungfrun

Häromdagen tog jag och dottern och gjorde en utflykt lite norröver, närmare bestämt till Lickershamn som ligger tre mil norr om Visby. Här i hamnen ställde vi bilen, och så gick vi längs en skogsstig mot den stora rauken som syns längst bort i bild.   

Den heter Jungfrun, och är med sina 12 meter Gotlands högsta rauk. Förutom imponerande höjd från backen den står på, så mäter den även 27 meter över havet.

Här vid rauken var det riktigt skönt, vi satte vi oss på en filt och åt vår lunchsallad. Här ser vi hamnen och parkeringen längst bort i bilden. 

Enligt sägnen heter den Jungfrun efter ett tragiskt kärleksdrama som ägde rum här för ca 1000 år sen. Finns bland annat att läsa om här. 

Ja, men så var det måndag i morgon igen. Men det gör ju absolut ingenting när helgen bara är två dagar bort. Så skönt. Älskar våren med alla dessa kortveckor. 

Hur svårt ska det vara?

Nu var det längesen men idag tänker jag svara på Fem frågor som Elisamatilda har varje fredag, idag med temat Hur svårt ska det vara? 

Vad tar alltid längre tid än du tänkt?
Blogginläggen. Det skall gås igenom vilka foton som skall vara med, de skall laddas upp på datorn och redigeras och minskas i storlek. Sen skall det laddas upp i själva inlägget, som skall skrivas, redigeras och förhandsgranskas ett antal gånger innan jag är klar. Så ett litet inlägg tar minst en timme faktiskt. 

Vad är något du alltid måste googla igen?
Recept. Även om jag lagat det förut så måste jag kolla så att det inte tillkommit någon liten ingrediens😏

Vad känns mest typiskt att strula när du har bråttom?
Hm, kanske att någon katt gått och gömt sig, vill ju gärna ha koll på dem innan jag går hemifrån. Sen kan det vara något jag inte hittar, och springer runt som en yr höna efter.  

Vad brukar du hoppas att någon annan löser åt dig?
Dammsugningen och urplockningen av diskmaskinen, finns det något tråkigare hushållsarbete? 

Vad är något du alltid måste dubbelkolla?
Att ljusen är släckta innan jag går och lägger mig och att ytterdörren är låst. Kan bli att jag går och känner på dörren en två, tre gånger på kvällen... 🙈 Samt att jag måste känna om den är låst när jag skall gå hemifrån och just har låst den...!? Varför gör man så...? Eller är det bara jag?

Avslutar med några random bilder på de små juvelerna. Harry sitter och tittar på tulpanerna som var med i förra inlägget. Nä nu tar vi helg va! 

Har ni provat den rosa mjölken förresten? Den smakar precis som när man ätit jordgubbar med mjölk och socker, och har den där lilla mjölkslatten kvar på slutet. Så lite barndom smakar det allt, för socker till gubbarna har i alla fall inte jag nuförtiden.

Så - en timme senare  - Trevlig helg!