En god midsommarkrans

Kan ni fatta att det är midsommarafton om bara några dagar..? Det kan inte jag, men så är det vare sig man fattar det eller inte. Jag funderar som bäst på vad det skall bli för tårta i år. Kanske gör jag helt enkelt samma som i fjol, den blev väldigt populär, alla tog om och det är väl ett gott betyg. Vi var åtta personer och jag har för mig att den nästan gick åt. Det var en Pavlova i form av en midsommarkrans, med en fyllning av rabarber- och jordgubbskompott. Ja, ni hör ju, maräng, rabarber och jordgubbar kan väl inte gå så fel. Recept kommer här om någon mer än jag vill baka den: 

Marängbotten

 4 äggvitor

2,5 dl socker

2 tsk maizena

Rabarberkompott

200 gram rabarber

 5 jordgubbar

1/2 dl gelésocker

ca 3 msk vatten

1 tsk citronjuice

1/2 tsk vaniljsocker

Garnering

4 dl vispgrädde

Ett gäng jordgubbar 

Vispa äggvitorna till ett fast skum, häll sakta i sockret och fortsätt att vispa till ett fast och glansigt skum. Vänd sist i Maizena. 

Spritsa ut som en krans på ett bakplåtspapper, ca 24 cm i diameter i yttercirkeln och 12 cm i innercirkeln. Gör en liten grop i mitten med en sked. 

Grädda i 1, 5 timmar i 120 grader. Låt den sen stå kvar och svalna i ugnen en timme med öppen lucka. 

Hacka rabarber och jordgubbar. Lägg detta i en kastrull med gelésocker, citron, vatten och vaniljsocker. Puttra i ca 10-12  minuter tills rabarbern blivit mosig. Den skall vara som en kräm och inte för lös, så prova dig fram med hur mycket vatten som går åt. Låt svalna helt.  

Montera ihop innan servering. Lägg kompotten i strängen på marängen, lägg därefter på vispad grädde och toppa med jordgubbar. Ät och njut! 

Om vi inte hörs innan dess, vill jag önska er en fin midsommar! 🐸🌸🍓

En runda efter sommarblommor

Från en dag till en annan gav mina penséer upp på livet, och vi går ju in i midsommarveckan nu, så det var verkligen hög tid att byta ut dem. Så den här helgen har jag gjort en runda bland tre olika plantskolor innan jag fick ihop vad jag ville ha. 

Vis från i fjol åkte jag direkt till Follingbo Trädgård för där brukar vara ett säkert ställe vad gäller Flitiga Lisor, som jag vill ha på min skuggiga framsida. Eftersom jag var sent ute fick helt enkelt ta vad som fanns, och det som fanns var den här färgen, och den är helt okej. 

Det blev en Fuchsia också, fast jag vet att de inte trivs hos mig, ja något fel gör jag med dem, men jag tycker att de är söta så det fick bli en sån ändå. 

Idag åkte jag till Växthuset Linds, där det blev Njurvinda och så hittade jag en Lejongap i en sån härlig färg, som jag sen skulle försöka hitta något matchande till. På sista stället, som heter Kryddsmedjan, hittade jag en Eldkrona, en ny bekantskap för mig. Och nej, det blev kanske inte en "match made in heaven", snarare en liten färgchock, hihi... 

Där hittade jag även en dubbel Lisa, i en söt ljusrosa färg som jag inte kunde gå förbi, tror det är en likadan som jag hade i fjol.   

En arbetsvecka kvar, sen går jag in i semestermood, lagom till midsommar. Det skall bli väldigt skönt, för just nu är det inte kul på jobbet, som jag faktiskt annars brukar tycka att det är. I veckan fick vi nämligen reda på en omorganisation som kommer att ske till hösten, och det var inget kul besked. Som tur är händer roliga saker med, äldsta dottern med pojkvän anlände till Gotland nu i veckan, efter att ha varit iväg sedan i höstas. Nu skall de bo och jobba här i sommar. 

Vi är på gång!

Ja, nu är de på gång, pionerna! Tänk att i dessa hårda knoppar finns en massa rosa fluff, som bara väntar på att få komma ut! 

Några har faktiskt redan börjat slå ut, Do Tell är alltid tidigast hos mig.  

Annars är det mycket lila just nu. Kantnepeta. 

Alliumen håller ännu ut, men är nog snart på sista versen. Men då kommer stäppsalvian där under. 

Mer blommor i lila färg.

Tur jag har den här stengången att fota. Gräsmattan är bara sorglig och det är bara början av juni... Det har varit en sån himla torr vår, så man kan bli ledsen för mindre.  

Här får ni stengången från andra hållet med. Silverpäronet har i alla fall blad i år, även om det inte riktigt är som det brukar, det var inga blommor på det i år heller. 

Men. Igår när jag kom hem från jobbet blev jag förvånad och glad. 10 mm i vattenmätaren!  Rekord i år, det har väl sammanlagt kommit 4 mm under våren. Det måste ha kommit en skur under dagen, som jag inte märkt av i andra änden av stan. 

Inte bara jag, även trädgården kändes liksom gladare, av det ändå rätt så lilla tillskottet. Det var nästan så man kunde höra hur den drog en suck av lättnad... Som att den äntligen hade fått dricka sig otörstig... Allt frömjöl som hade varit på bladen hade också spolats bort. Så skönt och fräscht. Mer av den varan tack! 

En till i gänget

Nu har nejlikroten Mai Tai, 

och Tempo Rose

fått en liten kompis. 

Pretticoats Peach. Än så länge lite liten, men väldigt söt!  

Odlingarna

Luktärterna har jag planterat ut för ett tag sen, och nu är det dags för de här andra små "vännerna". De har stått ute ett tag nu, dygnet runt, och väderappen säger minst 12 grader nattetid fjorton dagar framåt, så det skall väl inte vara något problem. 

Dahlia nummer ett är nere i backen, penséerna fick flytta på sig lite. 

Och dahlia nummer två fick en stor kruka. Dahlia nummer tre, Sebastian, tog sig aldrig, och jag som egentligen inte gillar att vara besvärlig, fick för mig att jag ändå skulle skicka ett mejl till företaget, och klaga lite, så det gjorde jag i söndags. När jag ändå var i gång skrev jag lite försynt att det även hade varit lite dålig utdelning på fröerna. Det blev ju inte en enda risp som tog sig, och bara tre zinnior. Jag fick svar direkt (på en söndag alltså!), av en mycket trevlig tjej, som skrev att de hade garanti på fröerna så jag skulle debiteras för både dahlian och fröerna. Tackar, tackar, det hade jag inte räknat med. 

Så nu är det tre stycken zinnior och ett gäng astrar, som skall ner i jorden. Det får bli i helgen. Har nämligen inte helt bestämt var jag skall ha dem, om de får plats där jag tänkte... får kanske ha några i kruka, det funkar väl det med.  

Maj maj måne

Maj, månaden det formligen exploderar ute i naturen. Det har det även gjort i min lilla täppa, om man jämför med april månadsbild. Det blir mindre och mindre jord och mer och mer grönt i rabatterna. Jag har kanske inte så mycket vårblommande växter, men några har börjat att blomma. 

  

Carmencitarönnen blommar. 

Klematisen Georg slår i "taket" redan. Åtminstone den ena som jag har, som jag satte hösten 2024. 

Den andra, hans "pseudotvilling" som planterades ett halvår senare, i april 2025, står bara och "stampar"... Varför blir det så månne? 

En riktig favorit i rabatten är nejlikroten Mai Tai - och den är lika ljuvlig som förra året!

 

Så även Tempo Rose. 

Kaskadtimjan skall enligt min etikett ha blomning i juni-augusti, men min har tjuvstartat. 

Mer lila - allium som sattes i höstas. 

Och det är en massa annat härligt på gång... Men det tar vi i juni, som knackar på dörren nu. 

Det här med insynsskydd

Mitt stora - och till en början fina - träd, skyddade rätt så bra från insyn. Eller nej, folk som gick förbi kunde absolut se in i min trädgård. 

Men det gav ändå någon slags känsla av vägg och avgränsning. Tyvärr blev det till slut så dåligt så jag, som annars är lite av en "trädkramare", tog beslutet att ta bort det, hösten 2024.

  

Det blev väldigt tomt och öppet. 

Så här såg det ut förra sommaren. Jag planterade två träd och en buske där trädet har stått, och det kommer förstås så småningom att buska till sig. Men jag klurar ju alltid på förbättringar, och jag funderade ett tag på om jag skulle göra samma slags spaljé mot gården som jag har på sidorna. Då skulle jag kunna plantera klätterväxter som täcker bättre. Men hur det var så tänkte jag att det nog kan bli känsla av ett fängelse (!) med allt armeringsnät. Samt att föreningen helst inte vill att man tar bort dessa originalstaket, vilket jag kan hålla med om. Däremot har några stycken i föreningen häckar som är planterade utanför själva staketet... 

Så jag började gräva här jag med.  

...och planterade en häck, av små ligusterplantor. Med betoning på små, så något insynsskydd av den här häcken lär väl ta tid. Tyvärr var jag lite sent ute så det gick inte att beställa större storlek nu till våren, då fick jag vänta till hösten i så fall och det hade jag inte lust till, även om det förstås hade varit smartare. Men vem orkar vara så smart hela tiden...? Får man en idé är det väl bäst att passa på, innan man hinner komma på något annat...? 😆