Min älskade katt Skorpan har fått somna in. Hon skulle ha blivit 16 år i sommar, och har varit ganska "skruttig" ett tag. Vi fick reda på i höstas att hennes njurar var dåliga, och hon har gått på specialfoder sen dess. Men när hon inte längre kunde hålla tätt och sköta sin hygien, var jag tvungen att ta det tunga beslutet.
Skorpan - som egentligen hette Citizen´s Romantic Rosie - som kattunge
Hon har gett mig så mycket, vi har haft så roligt tillsammans! (visst har hon varit en lite besvärlig katt då och då, hon har ju kostat mig några soffor, och inte har hon kunnat åka bil i bur tex ...men vilken fin dam är inte besvärlig och har sina nojor?)
Hon var en riktig snygging i sin ungdom, och vi var på några utställningar tillsammans. Hon var så fin så hon blev "Internationell Champion" och vid två tillfällen blev hon BIM dvs "bäst i motsatt kön" alltså man kan väl säga att hon blev den näst finaste i sin kategori under just den utställningen! Spännande må ni tro när man står där uppe med sin katt!
Lilla Blå, Bruno och Baltazar, hennes första kull
mor och son
Hon har också glatt mig med hela fyra kullar kattungar! Helt ljuvliga små väsen, varav den ena ännu delar min vardag!
Men framförallt har hon glatt mig med sitt själv. Hon har varit den mjukaste av dom mjukaste! Hennes päls går inte att jämföra med någon annan katt jag har klappat! Och hon har varit så snäll, barnen har kunnat bära omkring, köra runt i dockvagn etc...
...men nu får hon vila...
Sov gott min älskade lilla Skorpa!