fredag 30 september 2022

Septemberslut


Nu är ännu en vecka slut igen. Jag som tyckte det kändes så segt i måndags morse, med en heeel arbetsvecka framför mig. Och så vips var det fredag? Inte nog med det, nu är även september slut, om några timmar. Vart tar tiden vägen? 

Skönt med helg är det i all fall, och en viss del av den tiden skall ägnas åt promenad i det (förhoppningsvis) vackra höstvädret. Samt lite trädgårdsfix, vilket i och för sig också är väderstyrt... Har inte sett någon prognos, så det får bli en överraskning... Idag har det i alla fall varit riktigt skönt väder! 

Annars vet jag inte, har inget planerat. Skönt så. Känner mig lite trött så det kanske är bäst att inte ha för mycket på "att-göra-listan". För en sån finns alltid, även om inget direkt är planerat.  


Bilderna är från ett en blåsig promenad på bland annat Södra hällarna, för någon vecka sen. 

Som sagt, september tackar för sig, och i morgon börjar oktober. En härlig månad, färgerna i naturen blir ju så vackra då! 

Önskar er alla en skön oktoberhelg!
 🍁

söndag 25 september 2022

Höst i krukorna

Så, då blev det lite höst även utanför min dörr, med ljung och kål, och en alunrot i bakkant, som jag faktiskt har i en kruka året om. Men på hösten gör de sig extra bra tycker jag. 


Här på lilla bordet valde jag därför att köpa en liten alunrot också, och så några små pumpor..

På dörren lyxade jag till det med en höstkrans. Som jag inte kan skryta med att jag gjort själv, det fick bli en köpekrans. 


På altanen på baksidan, bytte jag bara ut en sommarblomma på symaskinsbordet, mot en ljung, så var det höst där med. 

Idag hade jag tänkt mig en trädgårdsdag. Klippa gräset, höstgödsla och peta ner ytterligare fler vårlökar som kom på posten igår. Men nu hade min gräsklippare gjort sitt tydligen, den var lögn att få igång. Det är en elklippare, som jag "ärvde" av de förra ägarna, så jag vet inte hur många år den har på nacken. Vi har grälat lite med varandra under sommaren,  men jag har alltid fått sista ordet, om jag har hållit sladden i exakt "rätt" läge så har den startat... men så icke idag.  Ja, ja, jag får väl kolla om det finns att köpa så här i slutet av säsongen, för jag behöver nog klippa ett par gånger till.

Men lökarna fick jag i alla fall ner, även om det var tröggrävt. Tycker ändå att det har regnat lite då och då, men tydligen inte tillräckligt, för det var torrt och hårt. Men skall det blir fint så får man väl kämpa lite.... 😏

onsdag 21 september 2022

Buketter, buketter

Så härligt när man har - inte bara en, utan flera buketter, så det liksom räcker till både vardagsrum och kök och lite till. Man kan nästan tro jag har fyllt jämnt, men det har jag inte. Eller lite jämnt är det ju i och för sig. Delbart med två i alla fall... ;) 


Nej, men ni ser väl den här underbara höstbuketten! Alltså så ljuvliga färger! Jag blev så inspirerad att jag bytte till höstkostym på soffkuddarna, så fort gästerna hade gått hem. Och jag hade ett helt gäng som alla passade som handen i handsken till den här buketten. Det är som att givarna hade botaniserat bland min kuddfodralsamling... ;) 




Ännu mer fina buketter, här på tevebänken. 


och en här på köksbordet. 

Alströmerian är ännu fin, den fick stå här på månbordet. 

Ack, vad ljuvligt det är med blomster ändå! Tur jag har ledig onsdag, så jag kan njuta extra mycket av all fägring! Och på tal om blomster, så har jag precis hämtat ett paket med vårlökar på posten, som skall i jorden . Så att det blir njutbart framåt våren med!  

fredag 16 september 2022

Så redo för helg

Äntligen helg! Den här veckan har varit otroligt seg av nån konstig anledning. Kan det vara att dottern är utomlands och hemmet känns lite ödsligt? Är det regnet som strilat och vräkt om vartannat? Eller att jag haft ovanligt lite att göra på jobbet... Nåväl, det blev fredag till slut, och den var mer än välkommen. 

Och så har jag en stor vacker bukett blommor på soffbordet, som jag fick av syrran häromdagen, i "förskottspresent". Det var längesedan jag hade en köpebukett, det blir ju av naturliga skäl inte det på sommaren. Extra lyxigt känns det alltså med en sån härlig bukett när man kommer hem på fredagen. 

Jag googlade lite på Alströmeria, och namnet kommer tydligen från Claes Alströmer, son till Jonas, han med potatisen ni vet. Han var tydligen elev hos Carl von Linné och när han skickade fröer  av Alströmeria till Linné fick han dem uppkallade efter sig! Dessutom klassas den som en någorlunda miljövänlig blomma eftersom den kräver väldigt lite bekämpningsmedel när den odlas. Plus på det alltså! 

Önskar er en trevlig helg! 

onsdag 14 september 2022

Det är de små detaljerna som gör det

Visst är det väl så? Och på den här byrån var det gråblå knoppar, vilket passade jättebra när den gjordes iordning till vår förra hall, men "störde" mitt färgsinne i det här gästrummet lite... Jag vet, så fånigt men gråblått passar helt enkelt inte till den här tapeten, som har en varm botten. Samtidigt, i en hall nära det här rummet, så satt det knoppar som var lite intetsägande, om man nu kan beskylla knoppar för att vara det. 
Istället fick det bli en beige variant här på byrån, som jag hittade på nätet. Och de gråblå hamnade istället... 
Just det, i hallen... 
passade ju perfekt till den grå väggen. 

...samt i mitt sovrum.
och där passade de lika perfekt till den blå väggen. Alla nöjda, alla glada, åtminstone jag. 

söndag 11 september 2022

Lite nytt och lite flytt

Nu lär det troligen bli för trångt här på framsidan, men jag kunde inte låta bli att fylla på med några nya perenner. När det är köp tre betala för två kan man väl inte gå förbi, eller...? 

Höstvädd tar ju ingen plats heller, så det fick det bli några stycken, både blå och vita. Har haft dem förut och gillar dem skarpt.

Sen blev det en vit Höstanemon, Honorine Jobert. Skall ju egentligen planteras på våren, för störst chans till övervintring första året. Men jag chansar, ingen minns en fegis heter det väl... ;)
En annan chansning jag gjorde i våras, var att sätta en kaprifol här mot planket. Det gick inget vidare, det var för skuggigt. Så kvarlevorna av den flyttade jag till baksidan och så hoppas jag den tar sig där.... Sån tur att det var rabatt på klängväxter nu då. Hittade en klematis, som tydligen kunde gilla både sol och skugga, så jag hoppas den kommer att trivas här bättre än kaprifolen. 
Eftersom jag inte litar på mig själv, att jag får den att överleva så sätter jag in en bild från nätet, så får vi se sen om jag kan  visa en från min trädgård sen. Den heter i alla fall Clematis Amber, och blommar i maj-juni samt kan även remontera senare. 

Aronian har fått svarta bär. 
Och Bronsbräken är väldigt fin nu!  
Gräset har växt till sig. 

Nu är jag egentligen sugen på att "hösta till det" lite i krukorna, men Flitiga Lisan är så flitig och blommar på som bara den, så det känns lite taskigt att ta bort den. Hur brukar ni göra? Jag har ju inte hur många krukor som helst, så jag behöver liksom byta ut  sommarblommorna när jag gör höstfint. Hm, alla dessa val man måste göra såna här dagar.... 


söndag 4 september 2022

Sorg och glädje i dagarna fyra

De senaste fyra dagarna har det varit fullt upp, glädje och sorg, firande och avsked. I torsdags var jag på den fjärde (!) begravningen för i år. Tänker att det kan vara bra för i år nu? Pappas lillebror, min farbror begravdes. Det var så vackert, med ceremonin utanför kapellet, med havets brus i bakgrunden. Och sen var det ju ändå roligt att träffa kusinerna, det blir ju inte för ofta, speciellt de som bor på fastlandet. Konstigt ändå med vissa begravningar, det kan bli riktigt trevligt ändå, fast med ett vemod i grunden. 

För några veckor sedan var vi på en annan begravning, då i Gnisvärds strandkyrka, och nu i lördags var vi där igen, fast nu handlade det mer om glädje och framtidstro, eftersom det var dags för dop, för ett av systerbarnbarnen. Och om vi har tur kanske det blir fler dop i den kyrkan nästa år, kanske till och med två stycken...? Vi får se, men vi fick i alla fall glädjande nyheter efter dopakten...! 

Och däremellan, i fredags,  var det kalas för syrran som bjöd på födelsedagsfest, med mat och vin. 

Och i dag var det dags att fira igen, nu var det min svägerska som fyllt 65 år. Men det blev ett lite mer stillsamt firande med en fika på tu man hand. 

Dopfikat! 
Huvudpersonen och presentbordet. 

Från mig blev det ett äppelträd i dopgåva. 

Nu kan jag tänka mig lite vardagslunk ett tag, det vore inte så dumt faktiskt...😏