Blommig fredag är tillbaka, efter en lång paus, och jag hänger på. Första temat är Att minnas... Kopplat till trädgård kommer jag genast att tänka på alla dessa växter jag har, som på något sätt får mig att minnas vissa personer.
Mamma till exempel. Jag har flera växter som jag fått av henne och några som jag helt enkelt grävde upp en bit av, straxt innan vi skulle sälja hennes lägenhet, efter att hon gått bort för sex år sen. Hennes höstanemoner, snödroppar med mera... Det kändes bra, att växter som hon planterat och skött i alla år, nu skulle få växa och återkomma varje år hemma hos mig.
Jag tog en liten, liten bit höstanemon, som nu spridit sig rejält. Och jag ler lite när jag minns hur hon brukade gräla på dessa, hur de spred sig för mycket...nu är det min tur att bråka med dem ;)
Överhuvudtaget tänker jag ofta på mamma, när jag är ute i trädgården. Det var ett intresse vi delade, vi gick ofta tillsammans en runda i varandras trädgårdar och pratade trädgård, åh som jag saknar det!
Min morfars Dagöga, den stora gula i mitten, har jag fått av mamma för många år sen, och som hon i sin tur har fått av sin pappa. De får mig ofta att skänka min morfar -trädgårdsmästaren- en liten tanke när jag ser dem! Ormbunken som står på båda sidor, är minnen från barndomsstugan, innan den togs bort och det skulle byggas nytt hus på samma plats.
Mitt fina valnötsträd glädjer mig mycket, och inte blir det sämre av att jag fått det av en av min bästa väninnas föräldrars trädgård. Vi åkte hem till dem en höstdag för åtta år sen, och grävde upp det. Vi hade en trevlig liten pratstund, och hennes pappa berättade att det hade självsatt sig i deras trädgård, och att han redan från början hade tänkt att det skulle få stå kvar tills första valnöten kom, sedan måste det nog tas bort. Jag tror nog det ändå kändes lite bra för honom att det kunde få leva vidare på ett annat ställe, det hade jag tyckt om det varit mitt träd. Han finns inte längre i livet, men trädet hans - jo, jag tänker nog att det ännu är "hans" träd! - lever och växer.
***
Ni som följer min blogg noga, har säkert läst detta förut, men minnen är ju sådana, de blir ju inte fler för dem som redan har gått hädan...Man får istället vårda de minnen man har, och inte försöka glömma dem...
Nu önskar jag er en trevlig helg!