tisdag 1 oktober 2019

Hej då!

Idag är det vemodigt... Idag är dagen jag säger Hej då till mitt hus, och min trädgård, ja - mitt hem de senaste 20 åren!
Det har varit roligt att hänga med dig kära hus! Eller inte alltid förstås, visst har du varit jobbig ibland, med alla projekt som har pockat på... du var ju liksom i stort renoveringsbehov när vi träffades... Egentligen var du rätt ful faktiskt... Och stor och otymplig är du, när du skall städas... Men du har lärt mig en hel del... Jag var ju helt enkelt tvungen att lära mig att tapetsera till exempel, tack för det! 

Och trädgården, den såg inte kul ut minsann för 20 år sen, och inte kunde jag ett dugg! Men du fick mig intresserad, ja, jag blev ju faktiskt en trädgårdsnörd till och med! 

Inte visste jag vad det var för nån liten kvist som kom upp ur jorden här bredvid altanen, men det visade sig vara ett körsbärsträd! Och vilka goda körsbär sen då! I fjol, sommaren 2018, slog du rekord med ätbara körsbär i mängder i två månader! Även valnötsträdet och äppelträdet hade rekordår då, kanske ni hade på känn att det drog ihop sig...? 

Sen har jag ju lagt en smärre förmögenhet på växter, det skall jag inte sticka under stol med, men det har ju varit så roligt att smycka dig! 




Fast några växter fanns här ju redan, den här pionen till exempel, men det var en liten ynklig och ledsen en, som stod i ett mörkt hörn och skämdes. Men jag läste på, och flyttade den, och nu är den är den gigantisk! 
Inte bara trädgårdsnörd, pionnörd kan man väl också kalla mig. Det blev nog en 23 stycken till slut... 

Och kära trädgård, vi har haft så roligt tillsammans,  du har gjort så jag har fått utöva min kreativitet,  du har gett mig både hjärngympa och fysisk gympa, tack för det! Och bloggen startade jag ju på grund av dig, bara det! 

Till och med rosor blev ju kul till slut! 




Det här har varit favoritplatsen, sitta här på altantrappan med en kopp kaffe, eller bara sitta, och glo lite på "ägorna"... Här ligger älskade Stina, som fick vara med 13 år i detta hus, ja hon föddes ju till och med i denna trädgård! Hon fattas mig sedan en månad tillbaka... ♥ och du kommer också att fattas mig...  Jag vet att man skall blicka framåt, och det tänker jag göra med, men jag är ju en sån där hemmakär typ, som liksom blir lite fäst vid de saker jag har omkring mig... Så ja, det är med vemod jag lämnar dig idag, mitt kära hem... 
Hej då! 

11 kommentarer:

  1. Kommer att sakna ditt smakfulla hem och din vackra trädgård men framförallt kommer jag att sakna alla pionerna. Ser fram emot att få följa dina nya äventyr. Lycka till... med allt!

    Oktoberkramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
  2. Förstår att det är en vemodig dag. Lämna allt som byggts upp, av dina händer,det måste kännas. Lycka till, med dina nya mål. Kram

    SvaraRadera
  3. Visst är det jobbigt att lämna det hus & trädgård man haft i många år! Speciellt ett så vackert och ompysslat ställe. Hoppas du fått åtminstone en liten plätt att pyssla om på ditt nya boende - som du dessutom kan blogga lite om!!
    Jag trodde inte att det skulle kännas trist när vi flyttade eftersom vi skulle flytta hit. Men när vi åkte ifrån Örby i Stockholm satt min väninna och granne på vår trappa och grät - då kändes det lite jobbigt trots att hon lovade att komma ner hit ofta. Och det gjorde hon..... Men vi hade bott i huset 30 år och var dessutom födda i Stockholm så lite udda kändes det. Men vi har inte ångrat oss en enda dag! Så vi gjorde rätt.....
    KRAM/Susie

    SvaraRadera
  4. Åh så fint du skriver om huset och trädgården som du haft så länge. Jag blir allt lite tårögd här. Din trädgård är något av det finaste jag sett. Lycka till nu med det nya. Kraaaam Pia

    SvaraRadera
  5. Hej! Jag har missat några inlägg hos dig, och ser nu att du ska flytta. Så vemodigt för dig.
    Men det kommer säkert bli fint på nya stället också.
    Jag lämnade ju min trädgård 2017, och det visade sig bli riktigt bra. Men visst saknar jag vissa växter och så.
    Jag hoppas du kikar in här när du landat i ditt nya hem. Men samtidigt förstår jag om tillvaron känns lite upp och ner, och prioriteringen inte ligger på att göra blogginlägg.
    Stor kram från Maria
    Det kan ju finnas flera olika anledningar till att man flyttar. Här får jag känslan av att du gärna bott kvar i ditt fina hus och din trädgård.
    Men ge det hela lite tid, kanske kan du ta med dig en eller annan favoritväxt. Det kommer bli bra till slut.

    SvaraRadera
  6. Fina du!
    Jag har inte varit så aktiv i bloggvärlden så jag har inte följt med så bra. Men jag läste faktiskt ditt inlägg där du skrev om sista sommaren och jag blev så berörd!
    Men jag hade inte möjlighet att skriva någon kommentar just då.
    Jag minns själv när jag efter en skilsmässa bodde kvar i vårt gemensamma hus.
    Men tillslut var det bara att inse att jag inte hade möjlighet att bo kvar.
    Jag grät floder när jag skulle lämna det huset och tänkte att jag skulle aldrig kunna bo i ett sånt hus mer.
    Nej något sånt läge, något så stort hus, något så perfekt hus har inte blivit min bostad. Men det har blivit bra ändå. På andra sätt..

    Ibland tar verkligen livet vägar som man inte förväntat sig men jag hoppas att det ska bli bra för dig i din nya bostad.
    Jag läser väldigt gärna din fortsatta blogg, oavsett om det blir en fortsättning på den här eller en ny.

    Stor varm kram / Maria

    SvaraRadera
  7. Åhh nu knep det till i mitt hjärta! Din kärlek till huset och trädgården är det inte svårt att läsa sig till och det har varit en FRÖJD att följa med dig där hemma...
    Nya tider väntar och jag följer med dig på en ny spännande resa på nytt ställe - givetvis!!
    Höstkram från Titti

    SvaraRadera
  8. Lycka till med det nya, det kommer att bli bra. Men skulle också sakna både hus och trädgård.
    Kram Marika

    SvaraRadera
  9. Här sitter jag och "läser ikapp" hos bloggvänner och så upptäcker jag att jag missat att du ska flytta. Måste kännas väldigt kluvet att lämna hus och trädgård efter så lång tid. Jag hoppas att du så småningom känner dig hemma på ett nytt ställe och vill fortsätta blogga, antingen det blir här eller med ny blogg.
    Läste dina 20-årsinlägg och log åt allt som hänt och ändrats. Nästa år är det 20 år sedan här också... Får se om jag blickar bakåt lite jag också.
    Kram!
    Kristina

    SvaraRadera
  10. Vemodigt och vackert skriver du..Önskar dig igen all lycka i framtiden!

    Kram!

    SvaraRadera
  11. Härlig avskedhyllning till din vackra trädgård! Hur blir det nu? Har du nån ny täppa på gång? Ska du ta med dig nån växt? Är nya ägarna trädgårdsintresserade?
    Allt gott
    /Anette

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad att du tar dig tid för en kommentar eller en hälsning! Tack!