Trädgården just nu

En stilla söndag idag. Stilla och lite dimmigt. En kort stund tittade solen fram och då fick jag vårkänning, gick iväg med lite trädgårdsavfall som stått till sig under vintern, och tänkte att man kanske kunde sitta ute och fika. Men sen kom dimman och då blev det lite kyligt igen, så det blev inget av med det. 

I trädgården händer det inte mycket ännu. Julbeylsningen och granruskorna är ännu kvar i krukorna ser jag nu, därunder finns ju funkia som snart vill upp. 

Men man kan ändå se gräsmattan och rabatternas konturer, bara för några dagar sen var här snö, så visst går det mot vår! 

 

Här och var har jag snödroppar, och under perennskrufset såg jag att krokusarna är på väg upp, men jag fick inte till någon bra bild så det får ni bara tro på ;) 

Inte så mycket till aktivitet här inne heller, katterna sover sin skönhetssömn. Man kanske skulle göra dem sällskap... 

Två går och två kommer

När en dör så föds en annan. Den som dör ger liksom plats för en ny person i släkten. Vet inte om det är skrock eller skröna, eller bara en känsla man kan få?  

I går hade vi begravning för min fina faster, och fadder, bara ett halvår efter att hennes man gick bort. Hon var dement, så känslan är att det kanske ändå var skönt för henne att somna in.  Men sorgligt är det, och hon, som hon var, är saknad! Jag tänker att hon nu är vid sin man, de dansar kanske tillsammans igen, och kanske möter hon min mamma också, tidigare svägerskor och goda väninnor. 

♥

Nu skall man väl inte blanda ihop människor och husdjur, men våra husdjur är ändå familjemedlemmar, och för några veckor sedan kom min systers artonåriga katt, finaste Yamas, till katthimlen. Och han har verkligen varit en kär vän för min syster. Så jag tänker ändå att släkten har sagt farväl till två individer den senaste tiden. 

Och helt nyligen, har vår släkt "fyllts på" med två små personer, två nya fina små individer, kusiner med varandra, med bara en dryg månad emellan sig. Jag kan ana att de kommer ha mycket roligt av varandra framöver!  

Jag bjuder här på en bild, på självaste bloggerskan som liten, vad glad jag ser ut... ;)  Desto gladare är faster "Guggu" i bakgrunden.  

Nu kanske det här blir lite långsökt och svamligt, men om det nu finns någon sanning i reinkarnation, att själen/jaget föds i en ny kropp efter döden, och att det är så att Yamas, som dog, återföds i lilla killen som föddes bara ett par dagar efteråt så är det bara att gratulera! För nån finare kille än Yamas det vet jag inte.  

Julen varar än till påska

Men det är inte sant... För vän av ordning skulle nog säga att samtliga julsaker skall bort någon gång i januari..? Även stjärnorna i fönsterna... Men, men, så har det inte blivit hemma hos mig, här har stjärnan i vardagsrumsfönstret hängt kvar och hängt kvar... ändå tills nu. Och det här beror på att jag bestämde mig för att hitta en ny lampa till det här fönstret, för den jag hade innan var trasig. 

Så jag började leta efter något fint. Helst ville jag ha en i gammal stil, gärna i glas och teak, kollade varje dag på Tradera men hittade inget, men så hittade jag den här fina på nätet, och skickade efter den. Men den visade sig lysa alldeles för starkt. Alltså det är själva glaset som är glödlampan. Det stod visserligen att den var dimbar, men hur dimmar man en lampa som har en lampsladd som sätts in i en vanlig stickkontakt i väggen? Det går ju inte (trodde jag) så jag skickade lite surt tillbaka den igen. Beklagade mig lite på jobbet, och då visade det sig att det faktiskt finns speciella kontakter som man sätter i vägguttaget, och vips kan man dimma! Jaha suck, men skall jag skicka efter den igen då liksom... Kände mig som en miljöbov bara av tanken på detta skickande fram och tillbaka... 

(Bild från nätet eftersom jag aldrig tog någon bild den lilla stund den var upphängd hos mig)

Lite desperat fick det bli en sväng om Tradera igen, nu med ett bredare sök, och där hittade jag en liten skomakarlampa som var fin, så den fick det bli. 

Lite mindre än vad jag hade tänkt, men det blev rätt bra det med, även om det svider lite när jag tänker på den fina lampan jag hade hemma här, upphängd och allt innan jag tog ner den igen och skickade tillbaka den... Jaja, men med det kan jag nu förklara julen 2022 som helt nedplockad. Vi ses snart igen. 

Våren tog paus

Eller så var det vintern som tog ett återfall, och det rejält. Våren blev i alla fall avbruten, eller ja, det är väl helt i sin ordning egentligen. Det är väl en klassisk starur, som vi säger här på Gotland. Efter att staren har kommit tillbaka efter sitt vinterkvarter, så skall det komma sju stycken lågtrycksperioder, med högtrycksperioder emellan. Först därefter är det vår på riktigt! 

Nu har jag noll koll på vilken starur det är i ordningen, jag är ju dessutom urkass på det här med fåglar så jag har ingen aning om den kommit hit eller ej. Men den brukar ju komma tillbaka till Sverige någon gång i januari, februari, så det får vi väl tro.  

Idag har det i alla fall varit underbart väder. Jag tog min friskvårdstimme och gick en promenad till och från jobbet, och det var sol, stilla och kallt, och ja, jag tycker det är underbart! Tids nog kommer våren igång på riktigt, och det skall också bli härligt! 

Men nu helg. Önskar er en trevlig sådan! 

Min favoritsyssla

Jag tar tacksamt emot varje chans till ett tema att skriva om, eftersom jag känner att jag inte har något vettigt att skriva om just nu... Den här veckan har Trädgårdsfägring temat Favoritsysslan. 

Hm, när det kommer till trädgårdsgöra så finns det så mycket som är roligt. Men jag skulle nog säga att själva inredningen av trädgården är roligast, att skapa den liksom. Drömma, planera, gräva nya rabatter och slutligen plantera.  Det är ju bra mycket roligare än att underhålla den sen, som att vattna och rensa ogräs, även om det kan ha sin tjusning det med, lite mindfulness är det allt att ligga där på knä och rota runt i jorden. Men som sagt, nu var det favoritsyssla och då blir det skapandet som är allra roligast. 

Gräva...

Planterat! 

Gräva...

Planterat!

Drömma... 

Planera...

Jobba...

Klart! 

Jag har haft mycket roligt, i min förra trädgård fick jag verkligen utlopp för det här kreativa, det fanns alltid någon bit gräsmatta som kunde göras om till något roligare, och planer kunde sättas i verket. Numer har jag en sån liten plätt att jobba på, men jag tar lite då och då, så jag inte skall bli klar för fort.. Vill ju suga på karamellen ett tag! 

Fjolårets projekt var min framsida. 

Gräva.

Och planterat. Här skall jag fortsätta den här säsongen, det skall bli något annat mot husväggen än vad det är nu. Hade egentligen tänkt att ta bort gräsmattan och ersätta med grus, men jag tänkte om där. För det blir ju så mycket svårare att utöka nån rabatt då, om det är grusat, nej, jag vill nog ha den handlingsfriheten en stund till. 

Men se det blommar!

Och så var det fredag och därmed snart helg igen, och redan inne i mars, första vårmånaden ju! Trots kalla dagar, lite vitt på marken och ett par minusgrader, så nog är det en vårkänsla i luften. Det är ljusare, solen har minsann visat sig flera dagar i den här veckan, fåglar har börjat höras lite här och var. Ja, våren är på gång!  

Om jag lyfter på den bruna lavendeln på framsidan så voilà - gula små raringar som står där och lyser bland löven. 

På soffbordet just nu ståtar en fin bukett som jag fick av dottern häromdagen, på våran gemensamma namnsdag, gulliga hon! Hon vet vad mamsen vill ha, blommor!!  

Trevlig helg! 

Veckan som gått

Ett inlägg till denna helg, vad har hänt? Det som hänt är att jag fick för mig att jag skulle svara på fem frågor, som bloggaren Elisa har varje fredag. Okej, jag är väl lite sent ute eftersom det är söndag, men så fick det bli. Här kommer frågor och mina svar: 

Blev det någon semla (i någon form) i veckan? 

Jajamensan! Vi fick semlor på jobbet på själva semmeldagen. Men det blev visst inte fler den här veckan, konstigt nog för jag älskar semlor, bästa bullen ju! Bulle - gott! Grädde - gott! Mandel -  gott! Och så en liten bonus med florsocker på hela skapelsen. 

Hur firade du din senaste födelsedag? 

Det var en söndag i september. Vi brukar vara ganska många på våra släktkalas, men just den här gången var typ hela släkten upptagna med annat, men en liten tapper skara kom på fika, och vi kunde till och med sitta ute och fika. Det var en trevlig stund och jag fick så fina blommor, både före och efter min dag också. 

Vilken var den senaste listan du gjorde? 

Jag gör jämt listor, både hemma och på jobbet, men den senaste var nog i fredags, när jag gjorde inköpslistan i Ica-appen innan jag åkte och handlade. 

När väntade du senast på en hantverkare? 

Den första februari var en firma här och tittade på ett kommande projekt. Jag väntar ännu på offerten. 

Vilken serie eller film har du senast börjat titta på? 

Jag såg Triangle of Sadness för någon vecka sen, filmen som fick så många nomineringar och pris på Guldbaggegalan. Hm, not my cup of tea, helt galen och konstig, även om det finns en tanke bakom all galenskap.  

I veckan har jag också planterat om alla (har bara tre numer) pelargoner, så nu vet ni det också ;) 

En mysig plats

Får man bli lite nostalgisk? Ja, det får man och eftersom det första som ploppade upp i min hjärna, när jag såg temat som Trädgårdsfägring har den här veckan var från min förra trädgård, så får det bli några bilder därifrån. 

Temat är En mysig plats. Och jag tyckte mycket om den här platsen, både att vara på, och att titta på, som en smycke. Den var ombonad, den gav skugga och lite svalka varma dagar, när man inte orkade sitta på altanen. 

Vy från ett annat håll. 

Ja, egentligen, när vi ändå är där, så gillade jag hela min trädgårdsbaksida. Den var nästan helt insynsskyddad, omhuldad med  stora häckar runtom och så stora träd. Där kunde man skrota omkring utan att en människa såg vad man höll på med. 

Uppe på altanen var förstås också mysigt att sitta, vi hade ju dels en bit med tak och en bit utan, så det fanns liksom alltid någon plats som passade. Men ändå satt man väl oftast på själva altantrappan, så lätt att slå sig ner där med en kopp fika, och kolla ut över trädgården, bara njuta eller fundera på vad som skulle ske härnäst... Badtunnan var ju förstås också en mysig plats, om man säger så. Ett svalkande bad sådär när man är hemmavid sommartid, det kan jag sakna. 

Att glädjas åt i februari

Det finns oftast något att glädjas åt, mitt i all elände här i världen...Och eftersom den här bloggen mest fokuserar på hem och trädgård, och inte vad världspolitikerna har för sig, så vill jag idag helt kort nämna några saker jag tycker om att göra i februari, månaden som tydligen alla vill skall ta slut fort...  

Jag tycker om att jag får slå in paket och skicka till dottern. Visst hade det varit roligare om hon var här, så att jag fick krama henne på riktigt, det skall jag inte förneka. Men det är roligt att glädja andra och jag tror hon tycker det är kul att få paket, och själv älskar jag att slå in paket och ge bort. 

Jag myser i soffan om kvällarna, med ett par, tre katter omkring mig. Minst en är det i alla fall, och det brukar vara Elsa som är först på plats. 

Men ibland så är de där alla tre! Vi (eller det är väl mest jag om jag skall vara ärlig) kollar bland annat på Händelser vid vatten, fantastiskt bra svensk serie som jag kan rekommendera om ni inte sett den redan, finns på SVT Play. Fredagskvällarna har ju varit vikta för På spåret, men det är ju slut nu, men då börjar istället Bäst i test. Och snart drar även Let´s Dance igång. 

Unnar mig en bukett tulpaner då och då, det tycker jag att man har rätt till... 

Och så då semlor... Februari är lika med semmelmånad, och idag är ju självaste semmeldagen. Såklart har jag tjuvstartat och provsmakat... Bland annat på alla ♥ dag, då jag skar ut locken som hjärtan, men det kanske inte syns så tydligt här ovan. Idag fick vi semlor på jobbet, jajjamensan vad regionen kostar på oss, tackar för det! 

Sen gillar jag att det ännu är kallt ute, jo för då är sovrummet svalt om nätterna! Sover med öppet fönster året runt, förutom mellan augusti och november, för då är spindlarna så stora och jag är livrädd att de skall komma in till mig... Så då ligger jag där och svettas istället... nej, sånt slipper man i februari!   

Marängrullar

Jag bakar rätt sällan numer. Har liksom inte fikagäster så ofta. Men nu i veckan skulle jag ha det, och förutom semlor så ville jag ha nån kaksort också. Jag kikade lite i min loppade bakbok "Nytt på kakfatet", som jag köpte i fjol, och där hittade jag en sort som lät väldigt god. Mördeg + maräng, vad kan gå fel liksom? Förstod sen att det är de som numer går under namnet Jitterbuggare, men 1954 hette de tydligen det lite mer beskrivande ordet Marängrullar. 

Enligt receptet här ovan gör man en mördeg på "vanligt sätt" och med det förstår man att boken vände sig till husmödrar som kunde sin sak. Det nämns inte hur lång gräddningstiden är, men jag gräddade mina i ca 12 minuter, men min ugn är lite långsam av sig, så kanske att 10 minuter räcker. Inte fick jag degen att bli lika stor som en ordinär rulltårta heller, den blev rätt så mycket mindre, för den var inte lättkavlad precis. Men jag kavlade den på ett bakplåtspapper, så det gick skapligt smidigt att rulla ihop den i alla fall. Sockret vispade jag en stund med äggvitan. 

Mmmm. Fantastiskt goda, det här var inte sista gången jag bakade Marängrullar inte!  

Kastrullresan

För ett tag sen kom det upp en annons i flödet, på Kockums kastruller. Så fina, tänkte jag, men det är ju inte så att jag behöver nya kastruller... Men hur det var så kikade jag in på sidan, och när man väl har gjort det, så vet ju alla att annonserna dyker upp i flödet, om och om igen... Jag har ju alltid varit svag för den här sortens emaljerade hushållsartiklar, speciellt de klassiska, cremefärgade med grön kant. De är bit svensk historia liksom. De var dessutom på rea, och varje gång de kom upp i flödet så var jag sugen, men lyckades hålla emot, ändå tills sista dagen för rean, då for väl köpjävulen i mig, för helt plötsligt hade jag beställt, inte bara en, utan två stycken... För jag kunde förstås inte bestämma mig för vilken jag helst ville ha.  

Jaja, och nu står de här, och glänser så fint i mitt kök ;) 

Premiärmatlagningen blev inte mer spännande än värmd nyponsoppa... 

Men det är gott, och en lagom lunch för mig. Så, nu skall jag försöka hitta någon plats för dem i skåpen bara. 

(och om någon mot förmodan skulle fundera på saken, så är jag inte sponsrad)

Det här med tavlor

Jag kan vara otroligt seg med att få upp tavlor, när jag tapetserat eller målat i ett rum. Det blir väl som så att man vänjer sig, till slut ser man inte att det saknas något. Sen är det väl att jag känner mig själv, jag är inte så där vidare strukturerad när det kommer till upphängning av tavlor.. Nej, jag tjoffar till en spik in i väggen, provar med tavlan, jaså det blev inte helt bra, nytt spikhål och så vidare... Och här i min lägenhet är de flesta väggar i betong, så om det är en lite större tavla med tyngd, så krävs det att man borrar, pluggar och skruvar i en skruv. Så det är lite motstånd från min sida, att ta tag i tavelbiten... 

Ta den här tavlan i vardagsrummet till exempel (som för övrigt är ett foto jag förstorat upp, som jag tagit på Gnisvärds strand), ni anar inte hur många hål som döljer sig bakom tavlan... Tur jag har tänkt att göra iordning väggarna i det här rummet så småningom, sen skall jag bli en bättre människa när det kommer till tavelupphängning. 

Mitt senaste renoveringsprojekt, som blev klart förra året, är ju trappan, hallen uppe och gästrummet. I gästrummet satt jag faktiskt upp tavlor med en gång. Två stora fina tavlor som jag ärvde av pappa. Men det kändes lite tråkigt att ha tavlorna där inne, jag är ju inte där dagligen precis, så jag fick inte njuta av de tavlorna själv. 

Den här tavlan, en litografi av Lars Jonsson, (som bor på Gotland), hade varit jättefin i trappuppgången, och jag bestämde mig för att den skulle sitta där istället. Både ram och motiv skulle passa perfekt i färgen mot väggen och ledstången också! Men den här tavlan är stor och tung, så det skulle borras och skruvas först. Men som jag höll på så fick jag inte till det, skruvjäkeln gick inte in tillräckligt långt hur jag än slet...Och då hängde inte tavlan dikt an mot väggen och det var inte snyggt. Det är inte lätt att stå och skruva i en trappa heller, när skruven skall vara rätt så högt, och man inte kan lägga sin tyngd emot skruvdragaren. Svetten lackade, och skruven hackade, och jag undslapp mig väl en och annan liten svordom... Men till slut fick jag ge upp, skruven åkte ur, och... 

...tavlan hamnade i vardagsrummet i stället, där jag haft en hylla. Skruvarna till hyllan sitter ännu kvar bakom tavlan, ifall jag vill ha tillbaka den. Omväxling förnöjer heter det ju. 

I trappuppgången hamnade istället den andra stora tavlan, som dock inte väger någonting, så där räcker det med en betongkrok, ni vet en sån där i plast med fyra småspikar i. Och den blev ju väldigt bra där med måste jag säga. Konstnären heter Mona Fardelin och motivet är från Ekeviken, en strand på Fårö. 

Egentligen hade jag tänkt ha en slags tavelvägg här i trappan, med många mindre tavlor, men med min beslutsångest så hade det inte skett något på väldigt länge, och nu ville jag ha upp något, och den här blev fin här tycker jag. 

Jaha, och hur blev det i gästrummet då? Jo, här fick en spegel komma upp, som legat till sen jag flyttade hit. Vi hade faktiskt den ovanför den här byrån i hallen i huset. Och här är det en trävägg, så här var det bara att skruva i en rejäl skruv så var det klart. 

Det här med krukväxter

Nämen alltså, jag har ingen bra hand med krukväxter, det är bara att erkänna. Vet inte vad jag gör för fel, men jag har helt enkelt inte förmågan att få dem att frodas och trivas (överleva). 

Med något litet undantag, läs Rosenskärmen jag köpte i fjol, så satsar jag bara på lättskötta sorter. Ta till exempel Monstera, den skall ju vara så himla lättskött. Jag har haft ihjäl två stycken... Men tredje gången gillt nu då, Linds Växthus började sin årliga djungelvecka nu i veckan, så jag kunde inte låta bli. Dock blev det ett betydligt mindre exemplar än i fjol. 

En annan väldigt lättskött växt, är ampellilja. Men icke sa Nicke, två exemplar har jag haft i den här ampeln förra året, den första fick nog för mycket vatten, det skall erkännas, men den andra var jag så noga med, men nej, inte det heller. Det kanske är ampelns fel helt enkelt? Kanske borde satsa på en plastblomma här istället...Nåväl, nu blev det en liten murgröna, vi får se hur länge den står sig. 

Det är ändå roligt att ha en lite större växt här bredvid trappan, så jag unnade mig en ny bergspalm här. Har ju inga kattungar nu, som kan dissekera den, så den kanske får stå fin ett tag, håll tummarna för det... 

En liten småbladig krukväxt följde också med hem, dock har jag glömt vad den heter. Här på soffbordet brukar jag ha snittblommor, så om den lever längre än en vecka, så har jag gått plus ;) 

Ingen regel utan undantag, och garderobslomma och undertecknad, där har vi en match som fungerar! Till och med så har jag förökat en sån. Jag klippte av några stänglar, satte i vatten och efter ett tag blev det rötter, och för några månader sen planterade jag dem.  

Och den lever faktiskt ännu! 

Och orkidéer kan jag ha väldigt länge, och få att blomma om, även om just det här är ett ganska så nytt exemplar.