lördag 31 december 2022

Fyra begravningar och ett bröllop.

Ja, nån rubrik skall man ha, och om jag nu skall sammanfatta mitt år så tyckte jag det var lite passande, men förstås har det innehållit en del andra saker också. 

Men vi tar det väl i kronologisk ordning. Januari innehöll en massa kattungegos, mina tre ljuvliga dunbollar Flora, Flisa och Freddie förgyllde dagarna här hemma, och jag njöt så mycket jag bara orkade, men i slutet av januari flyttade de hemifrån. 

Sen var det ju det här med begravningarna, och den första var redan i februari, för min svärfar, som avslutade sina dagar i början av året.  

I februari drog jag igång min renovering av övervåningen. Jag beställde golv, och i väntan på golvläggarna startade jag själv, med funderingar hit och dit, och det blev många turer till färgaffären hela den våren. 

Det jag var mest brydd över, var vad jag skulle välja för tapeter, dels i gästrummet, och dels som fondtapet vid trappan, där den mörkbruna satt tidigare. Den här tapeten ovan hade jag nästan bestämt mig för, tycker den här ljuvlig (men av fondtapet bidde det inget av till slut. Jag insåg att jag inte skulle nå att göra det själv, och ingen hantverkare hade tid med mig. Och det var kanske lika bra det, för jag är väldigt nöjd med att det bara blev målat till slut, så kan det gå). 


I mars satte renoveringen fart ordentligt. Jag rev bort golvlisterna i hall och gästrum, och så rev jag tapeter... puh, tror det var fyra lager tapeter i det här rummet. Som jag slet med det! Rev och spacklade, slipade, och rev igen, och på med renoveringstapet... Tur det finns ljudböcker man kan roa sig med under tiden! 

Detta fortsatte i april. Ja, jag var sannerligen inte sysslolös i våras. Nu bestämde jag mig även för att ta bort golvlisterna i pysselrummet, som ju redan sedan tidigare tapetserat, så det gällde att vara försiktig.  

Så även i mitt sovrum, som jag också passade på att måla om, tak och väggar förutom fondväggen som jag satt dit tidigare. Hallen och trappuppgången målades också, och den här stegen hade jag ett sjå med, den var inte så lätthanterlig om man säger så... Dessutom var jag livrädd när jag stod på den... ;)  Det var här jag insåg min begränsning vad gäller tapetseringen av ovan nämnda fondtapet... 

I slutet av månaden levererade golvfirman en massa golvlister i typ fyrameterslängder, tror det var 16 stycken, som jag skulle måla innan de kom för att lägga golv. De var inte heller speciellt lätta att hantera. Tur jag slapp vara rädd om golvet när jag målade.. ;)  Ja, det var sannerligen rörigt överallt..

I början av maj kom då äntligen golvläggarna, och jag fick sova på vardagsrumsgolvet i två veckor medan de gjorde sitt jobb, men sen kunde jag äntligen flytta tillbaka allting. 
Fast just det, jag tapetserade klart gästrummet efter att golvet kom på plats. Men med allt jobbigt förarbete klart, så går en tapetsering rätt så galant! 

Samtidigt som golvläggarna kom så kom även en snickare som byggde ett plank mellan mig och grannen. Ett arbete som vi beställde i november året innan... Och sen kunde jag äntligen få gräva lite i jorden igen! Svettigt är det och lortig blir man, men oj, så bra jag mår av att få planera och plantera en rabatt!  

juni  njöt jag förstås av pionerna och min lilla plätt på baksidan. Och så hade vi en student här i familjen, min yngsta tog studenten, så det var bal och studentmottagning och allt som ingår. Roligt, men dagen innan studenten somnade hennes gudfar in, efter en tids sjukdom. Han hann se henne i balklänning i alla fall, balen var veckan innan studenten, och den stunden kändes fin. 

Efter en riktigt torr vår kom äntligen ett rejält regn i början av juli. Tyvärr gillade inte mina pioner vare sig värmen eller hällregn, så pionglädjen var ganska kort i år. 

Juli var så varm, och heta dagar var det rätt skönt att ha en uteplats även på framsidan, som är åt norr. Ibland var det ändå skönast att vara inomhus, och då passade jag på att slutföra* renoveringen med att måla trappan. 


I början av augusti åkte hela släkten över på fastlandet, för ett bröllop i Falkenberg, eftersom en av barnens kusiner gifte sig. Det var underbart vackert och roligt! Men i samma veva var det också dags för sorgligheter igen, vi hade en begravning i slutet av augusti, och en i början av september.

Inte långt efter den fjärde begravningen var det i alla fall dags för något roligt igen, nämligen dop för släktens yngsta, som egentligen skulle varit döpt i början av året men som förkylning hos värdfamiljen satte stopp för. Men det blev så fint, en riktig härlig sensommardag i deras trädgård.  

I oktober stoppade jag ner en massa lökar i rabatterna, och var iväg på två trevligheter,  vinprovning samt Pernilla Wahlgrens show. 


Fler trevligheter följde i november, när jag och dottern reste till Stockholm, för att vara med som publik på inspelningen av David Hellenius hörna.  

*Helt färdig blev övervåningens renovering först i december, då äntligen ledstångsfirman kom och satte upp räcket och stången. Om det är något jag har lärt mig i år, så är det väl att hantverkare verkar ha väldigt mycket på sin agenda... man skall inte ha bråttom när man vill ha något jobb utfört...

Decembervädret då? Ja, det var snö och kallt mestadels, vi hade riktigt julaftonsväder i flera veckor, som tyvärr försvann någon vecka innan julafton, då de blev slask, regn och trist. Men Anders slaskade ju, och faktiskt så blev det frysgrader och lite vitt puder natten till julafton, så där stämde ju faktiskt de gamla talesättet. Tyvärr höll kylan bara i sig i två dygn, sen återgick det till regn.  
Jag fick en fin adventskalender av min dotter. Själv hade jag knåpat ihop ett antal paket till båda döttrarna som vanligt. Annars hade jag det väldigt lugnt och skönt i december. Gick på teater, och julbord med jobbet, julmiddag med tjejgänget. Idel trevligheter alltså! Och sen blev det mysigt julfirande med släkt och familj. 

 

Och därmed är min årliga sammanfattning klar för denna gång. 
Nu vill jag önska er ett gott slut, och ett 
Gott Nytt År! 
Hoppas du vill fortsätta att kika in här till mig! 

tisdag 27 december 2022

Min jul

Efter en mild vecka (eller två, minns ej?) så var det så där krispigt på julaftonsmorgonen. Krispigt kallt och sol, fin kombo. Ett litet pudervitt täcke låg också på marken, som höll sig till juldagen också. Annandagens väder kan vi prata om en annan dag... 
 

På julafton åkte vi ut till syrran i Gnisvärd, och firade med syskon och barnens kusiner. 
Och vi fortsätter med vår Secret Santa - tradition, och köper en klapp var, till någon i gänget. Men klapparna fick vi ta ut och dela ut utomhus, för ett par i gänget var förkylda, och då gjorde vi som man gör nuförtiden, tar det säkra före det osäkra. Men det går ju fint det med. 

Sen sa vi hejdå till de snuviga, och vi andra gick in i värmen och fick vi gofika, med bland söta små brownies med små tomteluvor. 

Hon har ett riktigt julhus, syrran. Så många fina stilleben och pynt i alla vrår. 
Kolla in så fiffigt hon har gjort med tre gamla mandelkvarnar som hon satt värmeljus i. 
Och så målar hon så fint med filmjölk på fönstren. 

Levande pynt - hennes goa katt Yamas! 
På kvällen var vi åter i stan, och det blev lite fler klappar under granen. 
Efter julafton följer två lata dagar. Såna där dagar då man sover för länge, aldrig kommer ur pyjamasen, och vandrar mellan tevesoffan, pusslet och kylen... 

God fortsättning! 

lördag 24 december 2022

Från oss alla...

Nu skall vi se, om vi kan få ihop något julfoto, med Harry... 
Elsa... 
Och Myzan...(oups!) 

-Nej, matte, vi vill kolla på paketen istället! Synd att vi inte kan läsa, men jag undrar om det inte står Elsa på den där..? 

Puss Harry!

Nej, det är inte lätt det här... En med ryggen emot, en som tvättar sig... 

Men nu så, nu  blir det nog inte bättre än så här... 
De små ljuvliga pälsbollarna, och deras matte, önskar nu alla vänner 
...en riktigt skön och fridfull Jul!  

tisdag 20 december 2022

Ledstången på plats

Ja, men så var den äntligen på plats, nya ledstången, i gammal klassiskt stil, precis sån som jag alltid har gillat! Lite tillbaka till ursprunget alltså, för en sådan har suttit här förut. En av de få charmiga detaljerna i en sån här 50-talslägenhet. Som förra ägarna hade tagit bort!? Ja, smaken är som baken... 

Jag har ju redan visat förebilder i somras, men jag gillar ju själv före- och efterbilder, så vi kör väl en omgång till nu när allt är klart. Så här såg alltså trappan och väggen ut innan målning.  Ledstången och räcket var i smidesjärn, handgjort av förra ägaren. 

efter

Uppe i hallen, även räcket var handgjort och i samma stil som ledstången. 
Den nya ledstången och räcket kommer från Dala Ledstång och Snickeri (tyvärr inget samarbete, det hade annars varit trevligt...hihi) och där fanns lite olika räcken att välja på. Jag hittade inget som helt passade min smak, men det var inga problem med att kombinera några olika utföranden, så det gjorde jag. Ledstången är i oljad ek, så är även överdelen på räcket. Montering av allt gjorde ett gotländskt företag, Bjärges träförädling. 

Det gamla räcket och stången fick jag sålt på en säljsida på Facebook. Och det var faktiskt flera stycken som var intresserade, det trodde jag ändå inte. Jag menar, hur stor är sannolikheten att alla mått stämmer till exempel? Eller så ville de bara ha järnet, och "smida andra planer" med kanske... vad vet jag?! 


Jag är riktigt nöjd att det inte blev någon fondvägg som jag hade tänkt från början. Nu känns här fräscht, och lugnt. Skall sätta upp lite tavlor så småningom. Skall "bara" hitta något som jag vill ha...;) 


Och därmed kan jag väl lägga renoveringen av övervåningen till handlingarna. En renovering som startade i januari, och som höll på fram juli, och ledstången lät vänta på sig tills nu i december. Men nu är den här, och jag kunde inte varit mer nöjd! Kan man vara lite kär i en ledstång...? I så fall är jag nog det...