fredag 10 juni 2011

♥ Signe ♥


Signe, min älskade underbara katt - har fått somna in...


Det var ett oerhört svårt beslut att fatta. Hon skulle snart ha fyllt 19 år...det känns som om hon alltid har funnits och tomrummet blir så stort.



Hon var min första katt - ja egentligen mitt första egna djur som jag skaffat själv. Jag och maken kom hem efter vår bröllopsresa i juli 1992, när vi bestämde oss för att skaffa katt. Jag såg en annons om kattungar - och det skulle finnas en grå och vit - precis en sån som jag ville ha, och vi åkte och tittade på dem... Ljuvliga förstås och hon blev min!
Och hon har verkligen varit min katt, en riktig enmanskatt. Hon har bara tytt sig till mig, och aldrig sökt sig till någon annan i familjen. När någon annan tagit upp henne har det synts hur besvärad hon varit. Hon var ju först i vår familj och jag har nästan kunnat utläsa i hennes blick  - när någon katt/hund/barn har dykt upp efter henne - "kunde det inte ha räckt med oss två matte?"


Hon har gett mig så mycket kärlek och kärleken har varit ömsesidig. Hon fanns här innan barnen, ja - hon fanns för mig när väntan på barnen blev lång... Vi har i många år delat huvudkudde, och jag har somnat med örat intill hennes mjuka päls och lyssnat på hennes spinnande - det har varit ljuv musik!



Den musiken har nu tystnat och nu vilar hon bredvid Skorpan, som fick somna in för ett år sedan. Skorpan - som hon faktiskt tyckte var ok - och hon får nu vara tillsammans i katthimlen.
Tack för alla fina år tillsammans Signe...♥

13 kommentarer:

  1. Vad söt hon var!
    Alltid sorgligt att förlora någon.
    Hon ser ut att ha haft det bästa av liv hos er.
    19 år på en katt är en hög ålder.

    Kram Nilla (Glömsta - små glimtar)

    SvaraRadera
  2. Jag läser och blir lite fuktig i ögonvrån... Ja, förhållande mellan djur och människa är verkligen speciellt...ni fick många fina år tilsammans!

    Kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  3. Lilla Signe, din fina lilla katt..
    Katthimmelen är säkert en underbar plats.
    Lider med dig.
    Kram
    den äldsta ryssan.

    SvaraRadera
  4. Lilla söta Signe! Så jobbigt och så tomt:(

    Varma kramar Susanne

    SvaraRadera
  5. Jag blir alltid så himla sorgsen av sådana här nyheter. :-(

    Ha det så bra!

    Många kramar
    Sari från Puumuli

    SvaraRadera
  6. Man får minnas ALLA de goa stunder som man haft tillsammans. JAg fäller en tår för dej o lilla Signe. Nu har hon det säkert gott i sin nya kattvärldshimmel.
    Varm kram Ninne

    SvaraRadera
  7. Det gör så ont när en älskad vän går över till andra sidan. Jag brukar trösta mig med att de haft det bra den tid de levt.Men det gör ont. Tröstekramar från Sundsvall! Zinnia

    SvaraRadera
  8. Skickar mängder av kramar till dig . 19 år ...inte dåligt. Vad söt hon är på bilderna och vad fint du skriver om henne.

    Kramisar

    SvaraRadera
  9. Åh så fin kisse!
    Att hon blev 19 år är ju helt fantastiskt!
    Men va jobbigt det är att ta beslutet att ta bort/förlora sitt djur..! =(

    Trevlig kväll!

    Kram Liza

    SvaraRadera
  10. Fina fina Signe!!
    Varmaste kramen Namnen

    SvaraRadera
  11. Så tråkigt, förstår att det är tomt. Kram Anette

    SvaraRadera
  12. Så fint du beskriver henne. Förstår att det känns tomt / Kram gittan

    SvaraRadera
  13. Jag läste din blogg 2012-06-16 du länkade till denna post. Idag har jag tänkt mycket på de hundar jag haft. Det är tomt trots att många år gått. Din Signe har varit borta ett år men kärleken till ett djur slutar inte. Själv mindes jag saker som Mira och Platon gjort och när de ville något m.m. Du har säkert guldögonblick som ligger som skatter i ditt hjärta. Det är tur att vi kan bära dem i hjärtat nu när vi inte längre kan krama och se dem. Jag skickar en varm kram! Zinnia

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad att du tar dig tid för en kommentar eller en hälsning! Tack!