Gör om gör rätt

Finn två fel skulle man också kunna ha som rubrik på det här inlägget. Här är bild från i somras, när jag precis hade köpt det lilla möblemanget, som jag ställde vid cykelstället. Och det är just det som blir felet, jag kan ju inte ha både cykelställ och möblemang på exakt samma yta. Och det visste jag ju redan då, men planen var att ta bort rabatten under fönstret och ha sittplatsen där. Men när jag väl satt där i hörnet så insåg jag att jag ville ha sittplatsen just där, i hörnet alltså. Feng shui ni vet, det där med att sitta i kraftposition, och ha trygghet i ryggen. I hörnet får man trygghet från två väggar. Så jag fick tänka om, och ha cykelstället på annan plats istället. 

Och nu så har jag tagit tag i den biten. Jag började med att gräva bort lavendelrabatten.  

Och sen var det den där "lilla" detaljen med cykelställen.  Puh. Det var lättare sagt än gjort. Firman som satte dit dem hade gjutit fast dem rätt så rejält.

Fick lite hjälp med att gräva dem fria, men det mesta gjorde jag själv. Och sen skulle klumparna flyttas och hamna rätt i höjd och i bredd på ny plats, och det var ett trixande fram och tillbaka.  Ni anar inte hur tunga de var, eller det kanske ni gör. I alla fall, kroppen fick minsann sitt den dagen. Ja, det man inte har i huvudet från början, får kroppen ta hand om, på ett eller annat sätt...

Nu är de i alla fall flyttade till andra sidan, precis vid dörren. Och intill husväggen grävde jag rent, slog jag ner en kant i stål, la i en duk och fyllde med ny grus som jag var och köpte vid ett grustag. 

Nu skall det piffas till med en ny pytteliten rabatt där lavendeln stod, och så skall jag så i lite gräs så det blir snyggt och prydligt över hela plätten. 

Förutom detta kroppsarbete som skedde förra veckan, har jag påbörjat skrubbning av altangolv. Jag vet inte vilken metod som är smidigast, men jag gör enligt ekotipset, sprayar mirakelmedel (2 dl ättika, 3 dl vatten och 5 droppar diskmedel) på brädorna, och sen skrubba och skrubba med rotborste. Och så till sist såpa in det. Men detta skrubbande tyckte inte mina armar om, för smutsen satt rejält fast. Så när 2/3 delar var klart fick jag inse min begränsning och pausa arbetet, och ordinera armarna vila! Ja, ibland vill hjärnan mer än kroppen, så är det bara. Men nu har de vilat en vecka och jag skall försöka ta tag i det igen den här helgen. Vill ju bli klar!

En duk till

Nu har jag köpt nånting igen... Jag hör nästan Emils pappas röst i huvudet "köpe och köpe, jag hör allri annet..." Det är det här med auktion på nätet, det är nåt spännande med det. Det är som att gå på loppis, fast hemma i soffan. Man kan hitta en massa roligt. Klick klick, så la jag ett bud. Och så spänningen, skall jag bli överbjuden? Skall jag lägga ett högre bud? Det är min spänning i tillvaron det... ;) 

Nåväl, en duk till kan jag väl ha...en gammal fin handbroderad duk. Jag tyckte den var söt, och inte blev jag överbjuden heller. Ett enda bud, på denna vackra gamla duk, det är ju nästan skamligt. 

Här hemma var det i alla fall fler som tyckte den var fin, eller så ville hon bara bli fotad, lilla Elsa. 

Jo, mina katter får vara på bordet, sån är jag. Inte när vi har mat där dock, då bär jag ner dem. Men annars är det okej. Lite katthår får man räkna med när man är hemma hos mig. Överallt. 

En liten katt

En sån här katt i keramik, från Lisa Larsons serie Lilla Zoo, hade mamma. Jag tror den fanns i hemmet redan när jag var rätt liten. Men när vi skulle dela upp bohaget efter mamma var det ingen som tog hand om den. Jag tror den var lite lagad, men ändå. Jag har tänkt på den lite då och då de senaste åren, varför ville jag inte ha den? Tror nog jag egentligen alltid tyckt att den var lite ful. Men smaken kan tydligen ändras, den har gått från ful till fulsnygg till kul inredningsdetalj, och ett habegär uppstod så småningom.  

Så jag tog saken  egna händer, och budade hem en liten katt. Det är visserligen inte just den som mamma hade, men den ser ju likadan ut, så nu tänker jag som att det nästan är som att det varit hennes. Det var i alla fall en ägodel hon tyckte mycket om. Hon älskade katter, och hade en liten samling av porslins- och keramikkatter, men just den här stod i ensamt majestät på hallbyrån. Min får stå här på stringhyllan så länge, med mammas foto där bakom. Kanske att den hamnar nere i hallen sen när jag renoverat där, vi får se!  

Blått en dag

 

Nu är det verkligen ljumma vindar, våren har kommit på riktigt! Jag och katterna har njutit utomhus.

Se hur gräsmattan bakom Elsa är helt blå av scilla. Tänk i min förra, stora trädgård drömde jag om en blå scillamatta, var så avundsjuk på alla som hade det. Nu har jag det, och jo, det är fint, men lite opraktiskt när trädgården är så liten. 

För när jag nu ligger på knä och rensar i rabatterna, och drar runt med jordsäckar och så där, ja då förstörs ju den blå mattan, de arma små blommorna blir helt platta och det ser mer ut som ett slagfält än ett blått vackert hav. Och så sprider de sig in i rabatterna, kommer upp mitt i pioner, rosor och alla perenner. Och det ser lite skräpigt ut när det är fullt av dem i rabatterna, där vill jag ju ha det lite rent. Ja, ja, inte hela världen, bara en liten reflektion. 

Nya gamla handtag

Jag bor i ett radhus som är byggt 1954, och då kan man väl på ett ungefär föreställa sig hur dörrhandtagen såg ut från början. Inte såg de ut som de här ovan i alla fall. Någon har bytt ut dem i original mot de här i mässing, kanske på nittiotalet? Inget större fel på dem, ärligt talat har jag inte tänkt så mycket på det. Satte till och med tillbaka dem förra våren när jag renoverade, och målade dörrarna här på övervåningen. 

Men så dök det upp en annons på Tradera, fem stycken dörrhandtag inklusive toalett. Gamla, från 50- eller 60-talet, i teak. Funkis. Men vänta, det är ju precis så många som jag skulle behöva... Om man skulle ta och bjuda på dem...

Och nu sitter de på plats! På dörren till pysselrummet... 

Gästrummet.

Där fick ni en bild på Elsa också. 

Mitt sovrum.

Teak mot teak.

Badrumsdörren, ja, och så dotterns rum också, ja jag tror ni fattar nu hur de ser ut... ;) 

Det var förstås lite pyssel att få dit dem. De är lite mindre än de förra, så jag fick spackla igen de gamla hålen, och därför också måla om dörrarna igen. Och sen borra nya hål och skruva dit små rackare till skruv, det är ju kanske inte min bästa gren, det var lite trixigt, speciellt när man är själv, och inte har nån som ger en ett handtag... hehe... Ja, ja vad gör man inte för lite funkisnostalgi! 

Annandag Påsk

Påsken går mot sitt slut. Men hur skönt har det inte varit att vara ledig i fyra och en halv dag! Och temperaturen har stigit med någon grad varje dag, så nu är "vårbruket" igång! Har rensat alla (inte så många i och för sig) rabatter ifrån ogräs och klippt ner fjolårets vissna blad och grenar, så nu ser det genast mycket trevligare ut. 

Förutom trädgårdsbestyr har vi gjort som man gör såna här helger... Äter och äter... Ägg förstås. 

Och så en massa gofika... En dag blev det fika vid Linds Kaffe och bar, vi tog rulltårta som var påsk-garnerade. Idag fick vi våfflor hos syrran, de hamnade dock inte på bild. 

Godis förstås... Typ varje dag. Här i mitt ägg som jag målade en gång i världen. 

Påskharen kom med ägg och choklad till dottern, som vanligt gömt någonstans här hemma. Sånt blir man väl aldrig för gammal för? 

Jag fick också leta, men till mig hade haren en inslagen bukett i ljuvliga pastellfärger! Helt kalorifria var de också! ;) 

Vi har också varit och hälsat på en liten nykomling i släkten, med ett litet paket förstås. Då fick vi också gofika ;) 

Så ja, det är nog bra att vi återgår till vanliga rutiner nu, annars blir det till att köpa större kläder, och det är ju onödigt.  

Påskharen har varit på besök

Påskharen kom tidigt i år! När jag åkte hem från jobbet fick jag ett sms att ett paket var levererat till min dörr, och visserligen var smset från ett postföretag, men jag tänker att det nog var haren som bett om hjälp med leveransen... ;) I alla fall var det Jenny Strömstedts och Victoria Skoglunds helt färska bok Ett år av liv i trädgården som kommit. Om ni inte har hört dem i podden Röda vita rosen, så tycker jag ni skall göra det, de är så härliga och roliga. Det är en trädgårdspodd men de pratar om annat också, bjuder mycket på sig själva och det blir rätt så fnissigt ibland! 

 

Signerat av dem båda. Det blir härlig läsning nu i påsk.

I måndags bestämde jag att det fick vara slut på vintern, så jag ringde och bokade byte till sommardäck på bilen, och fick en tid nu i morse. I går kväll såg det ut så här... Lökar och perenner som är på väg upp, med något vitt täcke över sig, och det var ännu rätt halt i morse. 

Dock sa min väderapp att nu är det plusgrader att vänta, och när jag hämtade bilen på hemvägen från jobbet, så var det barmark och rätt så milt och skönt till och med! 

Nä, nu tar vi påsk va! Önskar er en glad sådan!!  

Saker jag tycker om

 

Ibland får man upp ögonen för saker man redan har i sin ägo, och det är väl trevligt, att man inte behöver ha nytt för att bli glad. Fick för mig när jag stod i köket, att jag är rätt så glad i några av mina saker jag har där just nu. Den här kannan till exempel, som jag köpte när bloggen var ung, gillar jag verkligen. Jag använder den oftast till att ha köksredskap i bredvid spisen, men den är verkligen perfekt till tulpaner.   

Något annat jag också haft i många år, och som jag är väldigt förtjust i, är den här ljusstaken, tycker den har så behaglig form. Det är en gotländsk keramiker som gjort den, Lindas Keramik heter hennes företag, och jag har köpt den på Kvinnfolki.

Broderade dukar gillar jag med, och mina gamla stolar också. Lampan över köksbordet är jag glad i. 

Men se, där sitter Harry i köksfönstret, honom gillar jag! ;) Och i köksfönstret finns nu en ny krukväxt, ett Bönträd... En ny bekantskap för mig, men vi provar väl. Jag tänker inte be en bön för att den skall klara sig, men hoppas kan man ju. Den skall i alla fall vara lättskött enligt beskrivningen, men det är tyvärr ingen garanti här hemma hos mig... 

Den här veckan är det kortvecka. Min varannanlediga onsdag råkade inträffa idag, så jag jobbar alltså bara två och en halv dag, snacka om superkortvecka! Inte dumt inte...