Nya vanor och utmaningar

Årets första månad är till ända. Månaden då alla löften om nya bättre vanor som togs på nyårsnatten skall börja infrias...😎 Jag brukar inte ha nyårslöften, och hade inga sådana den här gången  heller. Men kan ändå konstatera att jag påbörjat några nya saker i mitt liv så här i början på året. 

Jag har börjat gå på gym. Tänk att den meningen trodde jag inte jag skulle skriva här faktiskt, men nu är det skrivet. Jag gick nämligen till en sjukgymnast i början av januari, eftersom jag haft ont i höften sen i november, och inte kunnat promenera sen dess. Det har varit lite deppigt för det är ju den motionen jag gillar bäst! Men i alla fall, hon konstaterade att det var artros, och rekommenderade gymträning, så det var bara att sätta igång, för kan det minska ontet så har jag inget val! 

Det andra är att jag i ett svagt ögonblick tackade ja till att börja som sekreterare i min bostadsrättsförening. 

Sen har jag som jag skrivit förut, anmält mig till en akvarellkurs. 

Tre nya utmaningar bara i januari! Det ena är för att jag måste helt enkelt, det andra är väl för att jag inte kan säga nej, och det tredje är för för mitt höga nöjes skull. 

Nu har jag dock redan fått ett bakslag... Fick reda på häromdagen att akvarellkursen är inställd. Typiskt, den delen som var den roligaste... Men ja, det finns ju kurser på nätet också, men för mig som introvert, var utmaningen att "beblanda" mig med folk...😏

Något annat som inte riktigt verkar gå min väg, är vägen mot kattungar. Jag åkte upp och lämnade Elsa i Stockholm i söndags, till en superfin hane. Men icke, de har bara morrat och varit arga på varandra, så det bidde inga kattungar den här gången. Så nu är det bara att "se fram emot" en båtfärd tur och retur igen nu på fredag, för att hämta hem henne. Åka båt som är så kul, yeah! 😉

Oskrivna blad

Med det nya året var det dags att införskaffa en ny femårsdagbok. Jag har skrivit några rader varje dag, i väldigt många år. Ja, egentligen har jag nog skrivit dagbok sedan gymnasiet, men då var det mer i berättande fri form, numer är det som sagt några rader så det blir väldigt kortfattat om vad som hänt. Oftast inte speciellt spännande läsning. Men på fem år händer det ändå en del. När jag inledde förra boken, för fem år sen alltså, hade just stormen Alfrida dragit runt. Vi bodde ännu i huset, men i januari drog avslutet på den epoken igång, med försäljning, letande efter ny bostad, slutrenovering och tömning av hus, ja det året var sannerligen ingen lek. 

Sen dess har mitt liv blivit lugnare, mer småskaligt. Mindre bostad, mindre trädgård, färre djur och människor i hemmet.  

Men världen runtomkring känns inte precis lugnare, tvärtom. Med fem års oskrivna blad framför mig, känns det allt rätt så oroligt. Vad har jag, vi, framför oss? Ingen vet och det kanske är lika bra det. 

En tavla kommer sällan ensam

Efter att ha fått upp tavlan i hallen, fortsatte jag här i köket, i det "omöjliga" hörnet med röret mitt i. Här fick jag upp en knoppbräda, och en liten tavla av en gotländsk konstnär, Maria Sas.

 

På andra sidan rören hamnade det två tavlor, också från en gotländsk konstnär... hahah, nej jag skojar bara, det är jag själv som fick för mig att börja måla akvarell, så det är högst amatörmässigt. 

Det är både roligt och rogivande att sitta och måla. Det finns massor av inspiration på nätet, men nu har jag också anmält mig till en kurs, så jag skall få lära mig hur man gör på "riktigt".  

En tavla uppe

Nu har jag äntligen fått upp en tavla i hallen, alltid en början. Jag hade inga tavlor liggande i mina gömmor och som passade här, och så fick jag även för mig att jag ville ha en ram som stämde ihop med byrån i teak, ja så nördig kan jag vara ibland... Så den fick jag beställa på nätet, och där fick jag också ett infall att jag skulle göra en bild av ett foto. 

Ni som följt mig kanske kan se vad den föreställer, just det, det är från min gamla trädgård. Så egentligen kan man väl säga att jag har målat den här tavlan, för trädgården var ju min "design". Min favoritvy med uteplatsen under trädet, där  jag gärna tillbringade min tid, såna där riktigt heta dagar när man inte orkade göra nåt vettigt. Den vyn kan jag väl få fortsätta att njuta av, fast som tavla. 

Dagarna vi har nu kan man däremot inte kalla heta, nej, de borde heta kalla... ;) Förutom kyla och snö har det blåst så båtarna har ställts in. I måndags var det nästan obehagligt att köra hem från jobbet, jag såg knappt bilen som körde framför mig...

Ut med julen, och in med tulpaner

I går var det Knut, dagen då julen skall ut. Här hos mig är den nästan helt borta nu. Jag har tagit lite pö om pö, vilket inte riktigt är likt mig. För när jag väl dragit igång operation borttagning av jul, så brukar jag inte ge mig förrän allt är borta. För helt plötsligt kan röda kuddar i soffan se väldigt ensamma ut, om det inte finns annat rött att "bonda" med. Men det är som att jag nuförtiden tar det lite lugnare, kan det vara åldern månne...? Det som återstår nu är alla stakar och stjärnor i fönsterna. De har jag väldans svårt att skiljas ifrån... Men nu i veckan blir det nog så, eller kanske väntar jag till nästa helg... Hur gör ni? 

 

Idag fick vi fikabesök, så då fick det bli lite julkaksplundring. Sista lussebullarna åkte fram ur frysen, och några mandelmusslor med. 

I morgon är det Tulpanens dag. Jag tjuvstartade lite nu i veckan, när Ica hade 10-pack för 49 kronor. Men de är snart överblommade, så kanske att jag unnar mig en ny bukett i morgon. Får se om det finns några fina. Tycker inte att Icas håller så länge tyvärr, man borde ju köpa vid en blomsteraffär istället. Nåja vi får se hur det blir med den saken. 

Burr sa Kasper

...tyckte jag var en bra rubrik i går kväll när jag började skriva på inlägget, eftersom det är så kallt, samt att Kasper hade namnsdag. Men så sent gick inte att fota, och någon bild vill man ju ändå ha i ett inlägg. 

Nåväl. Kylan var det ja. Den kom tillbaka, och med råge. Häromdagen var det iskyla ett helt dygn över hela Sverige, vilket tydligen är tre år sen sist. Till och med såna ställen som Skåne och Gotland alltså. Fast tydligen var det varmast här på Gotland, med bara minus 1,8 grader i Fårösund. Här i Visby var det kallare, jag tyckte det kändes ändå in i märgen, men blåsten gör väl sitt till. Och snön är tillbaka, och det gillar jag. 

Jag håller mig ändå mest inomhus, och då kan man passa på att smyga bort julen. Det tar dock emot, tycker det är så mysigt och ombonat, och vet att det brukar bli så kalt när man precis har tagit bort det. Det som är mest tråkigt att ta bort är granen och fönsterbelysningen, så det får faktiskt vänta några dagar till.  

Och så var det bilden då. Det får bli på nyårsbuketten, som ännu står så fint, så den njuter jag också av ett tag till. 

Ha en skön söndag! 

Året som gick

Jag tittar då och då tillbaka i min blogg, och en gång om året har jag extra anledning till det, nämligen när jag gör min återblick över året. 

Jag gör väl som jag brukar, och går i kronologisk ordning, och januari börjar med en bild på den personliga almanackan jag fick av dottern, som hon satt ihop av foton till mig. 

Jag hade som vanligt lite svårt att skiljas från mina favoritjulsaker (och snart är det dags igen) och några fick vara kvar lite längre, som min  häst och min röda skål. 

I februari hade jag ett par inlägg om tavlor och krukväxter (och det lär säkerligen återkomma i år med, eftersom det ännu saknas tavlor här, och krukväxter saknas det med jämna mellanrum hemma hos undertecknad...). 

Med de här två bilderna kan man nästan tro att jag gått avigt, och att det är julbilder igen, med snö och stjärna i fönstret, men nej, det är bilder från mars. Våren kom nämligen av sig lite, eller så var det vintern som tog ett återfall. Och stjärnan i fönstret berodde på att jag väntade på en lampa jag hade beställt, så stjärnan fick allt lysa upp mina dagar i väntan på den. 

I mars var det begravning av min fina faster/fadder, men släkten fylldes också på i år, med två små pojkar, en i januari och en i mars. 

I april fyndade jag fem fina gamla dörrhandtag på nätet, och i samband med bytet fick jag spackla igen hål från de förra handtagen som var större än de här, samt då förstås måla om dörrarna.  Ett lagom projekt i min smak. 

Ett annat, lite mer fysiskt projekt, var att jag fick för mig att flytta cykelställen, som var gjutna i marken, ett digert jobb, men till slut så. Sen låg jag på knä och handskrubbade altanen, det kan man väl också kalla en fysisk utmaning ;) 

April avslutades med manskör och eld i Gnisvärd. 

 

Maj är ljuvlig på många sätt, och vi hann med några mysiga utflykter jag och dottern. 

Planteringskvällar kan också vara ljuvliga, och en kväll möblerade jag om rejält, eftersom jag hade unnat mig en japansk lönn.

 

Lökväxterna kom upp, och jag konstaterade att jag fått fel färg på narcisserna, de laxrosa jag hade beställt visade sig vara knallgula, så när de blommat över drog jag helt enkelt upp dem. 

I juni njöt jag förstås av mina blommor i trädgården. Annars var det varmt och torrt, jag fick en släng av ryggskott, vilket var lite besvärligt när det är bevattningsförbud och man behöver vattna med kanna. Det går nämligen åt en hel del kannor vatten, även i en liten trädgård. Ett annat problem jag hade var att min blogg drabbades av spam, men tack vara bloggvännen Fröken Grön så klarades det upp!  

Även detta år  blev det badpremiär för mig på midsommar. Sen blev det som vanligt en del kvällsdopp under sommaren, men kanske inte riktigt så ofta som det brukar. 

I juli bar mitt körsbärsträd, som jag haft med mig från stora trädgården, sin första frukt, ett endaste litet bär, som dock inte hann mogna helt, innan en glad liten unge på besök norpade det... ;)

Min semester fortsatte ett par veckor till. Några stranddagar blev det förstås men många dagar framför datorn blev det också. Vädret gick från varmt och torrt till mer omväxlande, regn blåst och lite sol om vartannat. 

Mig gjorde det inte så mycket, jag höll nämligen på med ett "hemligt" projekt, jag gjorde en fotobok till dottern som skulle fylla 20 år i augusti, och det var anledningen till de många timmarna vid datorn. Gjorde en liknande bok till stora tjejens 20-årsdag, med bilder och text från deras uppväxt. Ett roligt och pyssligt men ganska tidskrävande projekt.

I augusti fyllde alltså dottern år, och gästerna hann väl knappt gå hem efter festen här hemma, innan jag drog igång med min stora renovering. Allt på undervåningen skulle bort, så det var ett kånkande med saker upp till övervåningen. Allt bar jag upp, förutom soffan som jag fick hjälp med att få ut på altanen, där den fick stå invirad i en presenning under markisen. Sen drog jag bort golvlister och målade nya. 

När jag var klar packade jag ihop mig själv och katterna  och flyttade till syrran i Gnisvärd. 

Här, i hennes stora vardagsrum, med litet gästrum bredvid, höll jag och katterna till i en månad. Det var mysigt att leva som sambo med syrran, vi badade en del i havet, gick på restaurang, träffade andra syrran som bor precis intill, drack te om kvällarna framför teven. I samband med vistelsen, så tapetserade jag det här rummet åt henne. 

Samtidigt hemma hos mig, såg det ut så här, när en byggfirma tog bort väggar, satte upp nya, la in golv med mera.  Här finns fler bilder hur det såg ut under renoveringen. 

Glädje och sorg igen, och i slutet av augusti blev det två kyrkobesök, en begravning i Norrköping för min faster, och ett dop för ett syskonbarnbarn, i Gnisvärds strandkyrka. 

September blev varm, kändes som en sommarmånad nästan. Efter en månad i Gnisvärd flyttade jag hem. Då var det dags att kavla upp armarna igen, med städning, upplockning, målning och tapetsering.

Det var också dags för dop igen, nu i Västerhejde kyrka, och vi fick också den glada nyheten att ännu ett litet barn i släkten är på väg, till våren 2024. 

I oktober kunde jag äntligen förklara min renovering färdig. Och jag blev nöjd, även om jag inte berättat om det stora strulet som höll på i flera månader, nämligen ett avlopp som krånglade, men allt tråkigt orkar man ju inte dra... Nu verkar det "peppar, peppar" hålla sig, så vi kanske inte skall orda om det vidare. Före- och efterbilder finns här, här och här. 

Jag fick äntligen ner mitt nya träd i jorden, ett eukalyptusvide, som hade stått i kruka sedan i mitten av sommaren. 

Hösten kom sent, det var väl först i mitten av oktober som träden började ändra färg, och i november var det så där vackert med en massa skiftande färger. 

Men hösten kom inte bara sent, den blev kort med, för i mitten av november blev träden så där novemberkala, och sen kom vintern med snö! Rejäl vinter med massor av snö, härligt! 

Mindre härligt var ett vattenproblem som drabbade Gotland, och som höll i sig i en månad, då vi fick koka allt vatten som skulle användas till att dryck, matlagning och tandborstning. 

På det personliga planet var det jobbigt att säga hejdå till äldsta dottern, som hade bestämt sig för en långresa, kanske upp till ett år, på andra sidan jordklotet. 

December började stämningsfullt med en mysig julfrukost på Villa Alma, med jobbet. Julstämningen fortsatte in på ungefär halva december tack vare att snön som kom i november höll i sig så pass länge. Vi hann dock med traditionsenlig grådassigt väder också ;) Och då hann jag få ner lökarna jag beställt i mitten på november, precis innan snön kom. Men sen kom snön tillfälligt tillbaka igen, lagom till jul, det tackar vi för! 

Jag och syrran gick på teater, och sen hade jag en liten julbjudning hemma med goda vänner. 

I december höll jag återigen på med ett hemligt projekt. Dottern hade önskat sig en tavla i julklapp. En med fjärilar, samt att den skulle passa färgmässigt med den förra tavlan hon fick, så det pysslade jag med när hon inte var hemma. 

Veckan innan jul la jag mig sjuk i feber och förkylning. Julen blev sen väldigt lugn, med bara minsta dottern hemma. Inget stort firande med släkten under juldagarna, dock träffades vi istället fredagen efter jul, med knytkalas och varsin klapp från "Secret Santa". Tyvärr fick jag inte en endaste bild därifrån, mobilen fick helt enkelt ligga kvar i väskan, och det är väl egentligen ett positivt tecken, kanske att jag var lite svältfödd på social aktivitet efter sjukdom och lugna juldagar. ;) 

Sista kvällen 2023 blev en middag för två, jag och syrran och en massa god mat och dryck, inte ett helt fel avslut på året!

Nytt år!

Året 2023 är slut, och även om det inte var något livligt festande från min sida så är man väl lite seg idag ändå. Jag och ena syrran firade ihop hemma hos mig, en lugn kväll med god mat och dryck. Jag stod för förrätt och dessert, och hon för varmrätt.

Jag hade gjort råraka med hummerröra till förrätt, och till det champagne. 

Hon bjöd på en mustig fisksoppa med vitlöksbaugette. 

Jag frågade innan om hon hade något önskemål vad gällde desserten, och hon sa direkt - Apelsinris! Och inte mig emot, det kan ju vara bland det godaste man kan äta, om du frågar mig... 

Idag är det som sagt en liten seg dag, men det tillhör ju den första dagen på året. Jag njuter av fin amaryllisbukett som jag fick av syrran. 

Och buketten jag fick av svägerskan på julafton står ännu fint! 

Nu - åter till soffan ;)