Vi fick brev från vårat fadderbarn häromdan. Vi brevväxlar och det brukar bli ett par brev varje år.
Han bor i Kina och är 11år, alltså ungefär lika gammal som vår yngsta dotter.
Kinapojken berättade att hans pappa arbetar som "migrant worker" och att han sänder hem pengar varje månad. Det framgick inte hur ofta pappan kommer hem till sin familj, men det verkar ju inte vara varje månad precis...
Kinapojken berättar vidare att hans mamma följer honom till skolan på söndageftermiddagarna och hämtar honom på fredageftermiddagarna. Tänker på mina egna barn och hur nära de har till skolan, och hur bra vi har det som får träffa varandra varje dag! Och visst pendlar mina barns pappa också till sitt jobb, men han kommer i alla fall hem varje vecka.
Vi var vid Ekstakusten häromkvällen, ett av våra favoritställen på ön, och jag satt där och reflekterade över hur bra vi har det - på många plan, i stort och smått.
Jag satt där i shorts till 22-tiden och det var ljumt i luften. Så skönt och vad härligt det är med våra årstider - så kallt och ruggigt men ändå vackert med snö och kyla på vintern, och så varmt och skönt och vackert i naturen på sommaren!
Vad underbart att kunna sitta vid en strand så sent på kvällen, med knappt några kläder på sig, sitta och njuta av utsikten, sitta med sin familj; med sina barn som har sommarlov från sina skolor (som är gratis), i ett land där vi är förskonade från krig och jordbävningar.
Jag har råd med mat och kläder, och kan sticka iväg med bilen till stranden bara för att jag känner för det. Jag bor här på Gotland, en fantastisk ö på många sätt, jag bor precis där jag vill bo, här är vackert och här har jag växt upp, här har jag min familj och mina rötter...
Kram på er!
ps. bilderna är tagna i fredagskväll. Idag är vädret något helt annat, det har regnat hela dagen men det är välkommet!