Hur det funkar med funkia i kruka

Hosta, eller funkia, tillhör mina favoritperenner. Den är så snygg och läcker, och himla praktisk att ha i kruka så här. Jag har fyra krukor med funkior, som står ute året om. Just de här två ovan (för övrigt mina två favoriter, en Patriot och en Francee) flyttar jag inte ens in mot väggen, utan de står på samma plats hela året, och på vintern dekorerar jag krukorna med lite granris och en ljusdekoration. 

Sen när de växt till sig och fyllt ut krukan delar man bara på dem, och får fler plantor. Man får ta i lite, jag brukar ta en såg eller en vass spade och dela dem med. Just de här två har jag delat en gång förut, sen jag planterade dem i de här krukorna för fem år sen, och nu var det dags igen. De kanske blir något mindre i år, men jag tror de kommer att fylla ut rätt bra ändå. 

Och vips fick jag fem nya plantor att sätta ute i rabatten! 

Kan verkligen varmt rekommendera funkia. De "lugnar" dessutom ner planteringar med många småbladiga sorter i, med sina lite större blad.

Något annat fint är liljekonvaljer, titta vilken fin bukett jag fick av syrran. Den doftar ljuvligt, och den skall jag njuta av nu, under min fem dagars ledighet! För så är det, min arbetsvecka tog just slut, tvådagarsvecka, inte så jobbigt faktiskt... ;) 

En mors dag

Min dag började med blommor och finfrukost som stod uppdukat i köket, som min yngsta hade ordnat. Samt ett kort med löfte om festligheter lite längre fram ♥

På eftermiddagen hade vi slagit ihop firande, av inte mindre än sex stycken mammor med fikakalas i Gnisvärd. Skönt väder var det med, så vi kunde sitta ute. Fast det tänker man ju att man skall kunna göra på mors dag, men med tanke på hur den här våren hittills har varit så kändes det inte självklart.  

Min egen mamma fick blommor vid minneslunden i fredags efter jobbet. Det är 15 år sedan hon lämnade oss nu, jag kan inte förstå att det gått så många år..? Som vanligt fick hon en liten bukett med stjärnflocka och några tulpaner. Det som blommar just den här årstiden i trädgården. Precis en sån bukett hon fick sista veckan hon levde. 

När jag kom dit hade hon redan besök, av två änder. 

♥

En vänlig grönskas rika dräkt

Men hur vackert är det inte nu?! Den här kalla våren har förhalat våren lite, grönskan har tagit tid på sig, att komma fram ur "vintergömmorna"... Men desto mer välkomna är de. Noterade nu i veckan när jag var på väg hem från jobbet, att nog alla träd slagit ut nu, det var grönt i varje träd och buske. Det var sån påtaglig skillnad mot för bara en vecka sen, då det ännu var en hel del kala träd, bland andra som påbörjat bladsprickningen. Och sen alla blommande träd förstås, bästa ju!

Hemma på vår gård, har vi flera vackra träd, bland annat två japanska körsbär, och så det här som jag inte vet vad det heter, men blomningen blir jag helt betagen av varje vår! Sen har den sån vacker form, som ett parasoll liksom. 

Så vackert nu! ♥

Så får det bli

Ni var rörande överens i förra inlägget. Grindrabatten får den heta! Jag skall erkänna att namnet hade föresvävat mig också, men det är precis som Anna-Karin (Fröken Grön) misstänkte, det finns en rabatt till på andra sidan grinden... ;) I en liten trädgård behöver varje centimeter tas tillvara. Så därför hade jag slagit bort det.

Men, men. Den till vänster fick namnet Långrabatten, för den sträcker sig från grinden bort till altanen. Så långt det nu går i min lilla trädgård alltså. Och den till höger är bara här vid grinden. Så. Det får bli så, Grindrabatten är taget. Tack för hjälpen! 

Sen fick jag en fråga i förra inlägget, hur det funkar med planteringen av murgrönan i tomtgränsen, och om det finns farhågor att den sprider sig in till grannen. Och ja, jag vet inte vad jag skall svara på det faktiskt, ännu. Fråga mig om ett par år ;) Jag har aldrig haft murgröna i någon rabatt förut faktiskt, trots att det är vår landskapsblomma. Och den jag satte i höstas har inte rört på sig ännu. Jag satte för säkerhetsskull en kantlist mot grannen, så kanske den håller sig bättre på sin plats, men vad vet jag... (å andra sidan har min granne en buske med en slags rosor, som skickar ut en massa rotskott in till mig, ena taggiga jäklar, men det är en annan historia...) Men jag har sett två planteringar i grannkvarteren, med murgröna mot just armeringsnät (som jag för övrigt blivit inspirerad av), och de ser ut att hålla sig på plats. Så jag håller tummarna att de växer uppåt och inte åt sidan! 

En namnlös rabatt

Jag sparar alltid växtetiketterna när jag köper växter, för att veta vad jag har för sorter. Jag har ännu kvar pärmen jag hade i min förra trädgård, där jag satte in alla etiketter i plastfickor, en flik för varje rabatt. Ja, jag vet, hade jag varit riktigt schysst hade jag naturligtvis gett pärmen till köparna av huset, men nu blev det inte så. Kunde väl inte skiljas ifrån den, vad vet jag... 😉 

Den var ju förstås ännu viktigare i min stora trädgård, eftersom jag hade en hel del rabatter att hålla ordning på. Men hur det är så har jag ändå en hel del växter här med, trots att trädgården är liten. Och nu har jag tagit tag i saken. Jag har gått igenom pärmen, slängt alla gamla etiketter på de växter som jag inte har kvar, samlat ihop alla nya etiketter på de växter som jag köpt sen jag kom hit, och som jag haft i något slags lösbladssystem sen jag flyttade hit. Men då var jag alltså tvungen att namnge de olika rabatterna. Några var självklara. 

Här närmast har vi Silverpäronrabatten. Inte så svårt att lista ut varför den heter så, eftersom det står ett träd mitt i. 

 Men den där borta vid grinden har jag lite svårare att komma på ett bra namn till. 

Den är lite "spretig", här finns daggkåpor, en pion, en hortensia, kantnepeta, en daglilja, en nejlikrot. Inget som sticker ut och som inte återkommer i någon annan rabatt. 

 

 Någon som har en bra idé? 

Vårblom

Våren må vara kall, men det har börjat blomma lite här och var, visst är det ljuvligt! Träden förstås, bästa blomningen så här års. Lilla körsbärsträdet som nu äntligen är nere i backen efter 5 år i kruka, är full med vita blommor.   

 

Nu i vår har jag planterat en hel del nytt. Här ljusrosa löjtnantshjärta, Cupid.

Jag har sen tidigare vita löjtnantshjärtan, både på baksidan och framsidan. Är svag för såna här hjärtan, de är så skira och vackra, och så blommar de så tidigt på våren, när man är svältfödd på blomster! 

Här på min framsida blommar också tulpanerna för fullt. Jag satte inga lökar alls i höstas, så det är bara återblommande, extra roligt när de vill komma tillbaka. 

Jag gillar den här kombon, Apricot Pride, mot den japanska lönnen. 

 

Däremot är det sämre med tulpaner på baksidan. Här står endast tre tulpaner kvar av de jag haft tidigare. Jag får väl erkänna att det var ett antal lökar som grävdes upp när jag gjorde "omprov" i den här rabatten i höstas, samt nu när firman var här och satte stengången och grävde upp silverpäronträdet som skulle flyttas lite. Då var jag tvungen att gräva upp lökar, bland annat ett gäng allium som var på gång. De flyttade jag till andra rabatter, men det betyder att årets blomning uteblir. Några står dock kvar och kommer snart här bakom tulpanerna. 

Ny för i år är den här läckra nejlikroten Tempo Rose som jag inte kunde motstå. Den får stå i kruka än så länge tills jag vet var jag vill ha den. 

Min klematis Georg som jag köpte nu, blommar redan. Har en Georg till, som jag planterade i höstas, den är full med knopp men ingen utslagen ännu. 

Skogen kallar

Borta bra men hemma bäst, så sant som det är sagt. Och vad är bruset i Stockholm, mot en skogspromenad i det här vackra..? 

Det är en ovanligt kall vår vi har i år. I morgon är det den 9 maj och då har jag legat och solat på stranden vissa år, till och med badat i havet. Det kommer inte att bli aktuellt i år kan jag säga... Det skall visst vara fem grader i morgon. Nu finns det i och för sig folk som vinterbadar, men den skaran tillhör inte jag.  

Men det finns fördelar med svala vårar, och jag föredrar faktiskt det framför när det blir för varmt. Till exempel håller vitsipporna längre tid, inte mig emot för den här vyn, ackompanjerat av fågelkvitter kan vara det ljuvligaste jag vet.  

Ja, inte är det synd om "myrstackarna" inte, som bor så här vackert! 

De är vackrast där de står i skogen, men nån gång får det följa med en bukett hem. 

Pauser i storstaden

Tidigare brukade jag och mina systrar göra en fastlandstripp två gånger om året, och oftast till Stockholm. Vår pappa hade en lägenhet där så det var naturligt att resorna oftast gick dit. Vi har blivit sämre på att resa tillsammans, och vi insåg att vi inte hade varit i Stockholm tillsammans på sju år! Nu var det alltså hög tid, och den syrran som är mest uppbokad (hon är pensionär!) hade en helg ledig så då passade vi på. 

Enligt våra tidigare traditioner tog vi första lunchen på Kebabhouse, som ligger nära centralstationen.. Perfekt snabbmat när man just kommit med båtbussen, vill börja gå i affärer men behöver fylla på med energi först. Gott och billigt, men vi konstaterade att priset ökat med ungefär det dubbla på sju år.. 

Nu blev det inte så mycket "spring" i affärer faktiskt. Jag hade varnat dem innan, att jag inte kan gå så där värst mycket. Förutom ryggont så har jag en höft som spökar när jag gått för lång sträcka (läs ett par hundra meter). Så det blev många pauser... Det blev ett glas bubbel i solen, sen fika på..

...Vetekatten. Ett mysigt och gammeldags konditori, men har det alltid varit så stimmigt, eller är det bara jag som blivit äldre och känsligare....? 

Nu när vi inte längre har pappas lägenhet tillgänglig, så tog vi in på hotell. Kändes väldigt lyxigt. 

På väg mot...

...badet. Skönt för trötta kroppar. 

Sen tog vi oss inte längre än till hotellets restaurang som hade fisk som specialitet. Röding och blomkålspuré, med brynt smör och mandel, väldigt gott!! 

Frukostmatsalen var stor, men ljudnivån var helt okej ändå. Älskar hotellfrukost!    

Körsbärsträden i Kungsträdgården hade blommat över. Men vädret var fint, lagom varmt och...

...blå himmel! 

Som sagt, många stopp blev det. Bästa maten och servicen var på Olli Ristorante. Ni vet, Oliver Ingrossos restaurang. Han var själv på plats, såg honom både i köket och med sonen Kalí på armen. 

Det var nog den godaste pastan jag ätit...! Spaghetti Alla Nerano. Med friterad zucchini och parmesan.  

Mysig miljö också. Kan varmt rekommendera det här stället. Vi bestämde att vi skall hit igen, och att det inte skall gå sju år innan vi kommer till huvudstaden igen. 

Sköna maj välkommen!

Det blev en valborgsmässofton i Gnisvärd i år igen. Varför bryta en sån trevlig tradition? Min barndomsplats om somrarna. Numer bor båda mina systrar här året om, bara en liten promenad bort från hamnen. 

Innan det var dags för majbrasa så bjöd den ena systern på en helt fantastiskt god middag! Till förrätt hade hon gjort en öppen lasagne med sparris, brynt smör och burrata, men oj vad gott!! 

Sedan kräftsoppa, även den fantastiskt god, den lade sig som bomull i magen... Efter kaffe med en nybakad citronmuffins var vi så mätta och belåtna... 

...och gick den lilla promenaden ner till hamnen, där vi lyssnade på Tofta manskör och såg majbrasan tändas. Fint! Perfekt väder var det med, efter ett par riktigt blåsiga dagar stillnade det nämligen, lagom till kvällen.