Det verkar bli en fin dag idag

 "Det kanske blir en lunch i skuggan, en siesta - vad vet jag, det blir säkert ändrade planer, hur som helst, det blir nog bra..." 

Ni kan höra Tomas Ledin va? Nåväl, en fika i skuggan blir det nog med all säkerhet i alla fall! Efter ett par dagar på stranden och i solen, behöver både jag och min hud vila i alla fall.

Och det tänker jag göra här i skuggan. För när det är riktigt varmt, som det nu "äntligen" har blivit, så skall man befinna sig på stranden, i vattnet eller i skuggan... med en skön bok kanske?  Men nu skall jag börja med att ta mig en kopp kaffe, innan de andra vaknar. För "jag vaknade först av alla, tog min morgonpromenad..."

En rundtur i min juliträdgård

Vill ni följa med på en rundtur nu igen, och se hur det ser ut så här i början av juli?

Vi börjar vid vår entré, där vi ännu har kvar dessa trista stenplattor vid bilplatsen. Planer finns för förändring, men Rom byggdes inte på en dag, så inte heller vår trädgård ;)  

In till höger, vid staketet mot gatan, blommar rosen Hansaland fint, bredvid ett av förra årets loppisköp, ett hjul som jag hade tänkt måla i lite mer neutral färg, men just nu matchar ju rosen ;) 

De två andra rosorna bredvid Hansaland mår inte alls bra, de ser jätterisiga ut... :( Närmast i bild höstanemon och en pion som inte blommade alls i år...

Koreansk plymspirea, hosta Patriot, fänrikshjärta Bacchanal och en ormbunke.

I den andra rundeln finns bland annat en liten Pärlbräken och en lite större Silverax Atropurpurea, som jag ännu inte fått att blomma innan frosten kommer, den kanske står för skuggigt..? 

Ångrar egentligen att jag inte gjorde dessa två rundlar lite större, men det vågar jag inte andas om till maken, då tror han inte jag är klok om jag skall ändra det igen...;) Jag har en förmåga att ändra på det jag redan gjort, trots att jag funderar mycket fram och tillbaka innan jag skrider till verket med mina projekt... Det är väl bara bevis på att man inte skall tänka för mycket... ändringar blir det ändå...

Nu har vi kommit bort till Silverpäronrabatten, som nu är inne på tredje säsongen och som blivit lummig och fin. Här finns bland annat stäppsalvia, vit pipört, lammöron, ulleternell och längst bak är en fläckflockel på väg upp. 

så här såg den ut för ett år sen.

Sett från ovan. 

Sen vänder vi oss och går in på "innergården" eller vad man skall kalla det...

Två nya träd för i år, Acer Rubrum och Klotrobinia - samt även en ny liten hund för i år, skymtar fram där i hundgården ;) 

...och kullerstensrabatten som är inne på sin första säsong. 

Ja, schersminen har ju stått där i några år förstås. 

och rosen Lykkefund såg ni i förra inlägget.

Nu befinner vi oss på baksidan. 

Här blommar stjärnflockan. 

Hundgårdsrabatten. 

Plymspirea och rondellen.

Uteplatsen, som vi äntligen kan börja njuta av nu, när värmen har kommit! Här är det nämligen svalkande skugga på eftermiddagarna.

 Päronrabatten, med mitt fina valnötsträd!

och jag har hittat fem stycken valnötter, som jag hoppas vi får smaka till hösten! 

Långa rabatten, där jag bland annat har fem pioner, och så en massa daggkåpor, som jag inte kan bestämma mig för om de skall vara kvar eller inte... likadant är det varje år så här i juli när de svämmar över. Har ni också såna växter, som ni tycker om ibland, för att några veckor senare fundera på att gräva upp..? 

Nåväl, nu klippte jag i alla fall ner dem, nu känns det som man kan andas igen...;) 

Jo, än har jag faktiskt några pioner, men de hänger på sista versen och behöver klippas bort vilken dag som helst...

Nu står vi vid andra grinden, och det här är faktiskt en av mina favoritvyer i trädgården - när jag kommer in genom den här grinden, slås jag ofta över hur glad jag är över min lilla oas!

Och nu tackar jag för att ni ville gå med på en runda i min trädgård! 

Lykkefund, växtfunderingar och så en sista på Constance...

Nu blommar Lykkefund med massor av blommor! Den är ljuvlig, även om jag inte tycker den doftar så starkt som de säger att honungsrosor gör. Men det kanske är Honungsrosen Hybrida de menar då, den ser likadan ut men kanske doftar starkare, vad vet jag? Nedanför rosen har jag nävor, och förut hade jag även pipört här. Men den röda färgen på pipörten stämde aldrig med nävan, så pipörten fick flytta på sig i våras. Lite "hastigt och lustigt" flyttade jag istället hit rosen Hansa, när den blev "i vägen" på sitt förra ställe. Men jag vet inte jag, om det blev så bra.. 

Färgen stämmer i och för sig med nävan, men ändå.... 

...däremot har jag kommit på nåt annat som skulle passa som "hand i handske" med nävan, och det är stäppsalvian Amethyst. Vi får se om det blir någon flytt. För i så fall står jag där med Hansa och är helt villrådig, vart skall den ta vägen? 

 

Nu backar vi ett steg så ser ni hela kattgården, och ett pågående projekt. Vi skall byta luftvärmepump (från den lilla till den högre som står bredvid och väntar på rörmokaren som skall koppla in den) och sen skall det grusas klart fram till kattgården. Jag har funderat på om jag skall sätta en klängros även på den sidan om kattgården, eller om jag skall hitta på något annat, nåt som döljer pumpen kanske? De är ju inte så vackra de där "helvetesmaskinerna" som nog Linus-Ida i Madicken skulle ha sagt...;) 

På tal om rosor så har ännu Constance Spry några blommor kvar, men nu finns inga fler knoppar så nu är det de sista. Jag säger därför tack för i år till denna vackra ros! Vill minnas att någon frågade hur länge hon blommar. Nu har jag svaret - en månad! Första blommorna slog ut den 4 juni! 

Pionfrossa

Nej, nu har jag inte haft några pioner med här på ett tag, bäst att passa på, medans tid är! 

Som jag skrev förut är det inget riktigt "pionår" för mig, och Do Tell är en av dem som är lite snåla med blomningen. En enda blomma bjöd hon på i år. MEN vilken blomma! 

Kolla in hur läcker den är! Så här i närbild ser det nästan ut som rosa och vita tygbitar som fladdrar för vinden, eller en rosa eld? 

Gay Paree har desto rikligare blomning, så jag skall väl inte klaga...

...och efter att jag flyttade den här i våras, till ett mer soligt läge, blommar Karl Rosenfield med tre blommor i år! Satte den 2009, den blommade med en blomma för två år sedan och ingen i fjol, därav flytten...  

Fluffiga vitrosa Shirley Temple

 
Miss America

Duchesse de Nemours, som vispad grädde...

och Festiva Maxima

Tyvärr har ju inte vädret varit riktigt med mig (och mina pioner...) för störtregnet häromdan gjorde att flera av dem nu hänger (bilderna är tagna innan) - bokstavligt talat - på sista versen... i alla fall de med stora och fluffiga blommor, de orkar inte med sånt regn. Får nog ta och plocka in några stycken till. 

♥

Det mesta vi önskar oss kostar pengar

Men det som får oss att må bra är gratis

Kärlek

Glädje

Skratt

Bra relationer

okänd

Hemma på vår gata i stan...

...går livets sin lugna lunk, medan "vansinnet" pågår några kilometer bort...(Almedalsveckan tänker jag på då...*ler*.) Maken gräver och skyfflar grus (ja, vi skall ha mer grus...!) och jag läser en bok. Det småtrista vädret, en envis förkylning som gör att jag inte orkar ta tag i något större, samt att trädgården så här års faktiskt klarar sig rätt mycket själv, gör att jag tar mig tid att läsa. Det kräver inte så mycket mer än att hitta en skön plats och ett par läsglasögon ;)

Nu går vi in i juli. Både maj och juni gångna, "mina" månader.  Halva min semester är dessutom gången. Vart tog den tiden vägen? Och vart tog juni vägen? Borde jag vara stressad? Jo, kanske, det är lite tråkigt när den vackraste tiden redan är gången, och dessutom att vädret inte varit på topp. Men nej, ingen idé att klaga. Och vackert är det ändå! Och juli kanske bjuder på skönt väder, dagen har i alla fall börjat lite lovande, i alla fall inget regn och solen skymtar fram då och då....

Och se där, här har man minsann blivit lite inspirerad av de öppna trädgårdar jag varit runt i, vilket inneburit att jag vill ha mer pynt i trädgården! Om ork finns i eftermiddag får det bli en sväng ut på landet. Kanske att man hittar en loppis med något roligt? 

Men först skall jag läsa lite till. 

♥

"Tänk vänliga tankar om andra så fyller du dig själv med vänliga känslor". Susanne Zachau