Det här med pepparkakor...
Okej, nu skall jag erkänna en sak, som kanske är som att svära i kyrkan.... Jag tycker det är tråkigt att baka pepparkakor... Så, nu var det sagt. Tråkigt som i pillrigt, omständligt, tålamodskrävande, och degen har en tendens att aldrig ta slut...Och för att få riktigt goda pepparkakor måste de vara riktigt tunna, vilket då gör saken ännu mer tålamodskrävande. Även om jag har en bra deg vilket jag har, ett recept efter mamma och hennes mamma, så skall ju liksom jobbet göras ändå.
Men jag har tålmodigt (nåja, en och annan suck har nog undsluppit mig...) kavlat och mjölat och kavlat igen, för att barnen skall känna att det här med traditioner det ändrar vi inte på, och i december ska man baka pepparkakor... Men nu är barnen så stora, så vill de baka kan de kavla själva, så varsågod, degen finns i kylen för den som vill baka! Själv har jag börjat med en enklare variant, där en helt vanlig osthyvel gör jobbet! Doften i köket är i princip den samma och en glad mamma är ju en roligare mamma, så jag har inte så där värst dåligt samvete...
Någon mer som har tröttnat, eller är jag ensam i Sverige? Om det finns fler än jag så kommer receptet här:
200 gr smör
2 dl socker
1 dl ljus sirap
2 tsk malen ingefära
2 tsk kanel
2 tsk malda nejlikor
100 g mandelspån
1 tsk bikarbonat
ca 6 dl vetemjöl
Rör rumsvarmt smör och socker smidigt. Tillsätt resterande ingredienser, sist bikarbonaten blandat med mjölet.
Dela degen i två delar och rulla till två längder, ca 20 cm långa, som plattas till med handen så att de blir rektangulära, inte bredare än osthyvelns bredd. Låt vila i kylen insvept i plastfolie över natten. Hyvla sedan långa remsor av degen med osthyveln och skär varje remsa i tre delar. Om degen blir för varm kan man kyla ner den igen i frysen en stund. Grädda i 200 grader i 3-5 minuter.