Kungens sal

Onsdag och ledig dag och inga planer mer än vanliga hushållssysslor, och när dottern föreslog att vi skulle åka på en roadtrip, var det inte svårt att säga nej. Dammsugaren går ju ingenstans... Vi åkte och köpte varsin sallad och åkte mot östra sidan av ön.  

Vårt mål var ett naturreservat som heter Mullvalds strandskog. 

En liten bit upp från stranden finns något så märkvärdigt som ett inlandsraukområde. Raukar brukar man oftast se vid vatten, men dessa är förstås så gamla att när de bildades var det vatten även här. Vi pratar alltså ca 440 miljoner år sen, enligt Länsstyrelsens information. 

Det här området som är en rundad formation av raukar, kallas för Kungens sal.

 

Inne i salen, som jag antar att det här är, finns även en grillplats. 

Lite trolskt är det allt. 

Hur kan ett träd växa så här? 

Eller så här? 

Blåsippan ute i backarna stå. 

Så även backsippan. Lika mjuk som den ser ut! 

Vad är detta för konstiga utväxter, någon slags svamp kanske? 

Det är som sagt en strandskog, så stranden ligger alltså inte långt bort. 

Vi gick ner där, och var helt ensamma på en kilometerlång strand. 

Det var nästan stilla, och hade vi bara haft handdukar med oss hade vi badat, för det såg väldigt inbjudande ut. Säkert iskallt, men inbjudande. 

Här satte vi och njöt en lång stund, av lunch och av atmosfären. Tänk att ha en hel lång strand för sig själv, inga turister eller andra gotlänningar så lång ögat kan nå... Det var inte dumt alls!