tisdag 6 april 2010

Till minne


Min älskade katt Skorpan har fått somna in. Hon skulle ha blivit 16 år i sommar, och har varit ganska "skruttig" ett tag. Vi fick reda på i höstas att hennes njurar var dåliga, och hon har gått på specialfoder sen dess. Men när hon inte längre kunde hålla tätt och sköta sin hygien, var jag tvungen att ta det tunga beslutet.
Skorpan - som egentligen hette Citizen´s Romantic Rosie - som kattunge

Hon har gett mig så mycket, vi har haft så roligt tillsammans! (visst har hon varit en lite besvärlig katt då och då, hon har ju kostat mig några soffor, och inte har hon kunnat åka bil i bur tex ...men vilken fin dam är inte besvärlig och har sina nojor?)

Hon var en riktig snygging i sin ungdom, och vi var på några utställningar tillsammans. Hon var så fin så hon blev "Internationell Champion" och vid två tillfällen blev hon BIM dvs "bäst i motsatt kön" alltså man kan väl säga att hon blev den näst finaste i sin kategori under just den utställningen! Spännande må ni tro när man står där uppe med sin katt!

Lilla Blå, Bruno och Baltazar, hennes första kull

mor och son

Hon har också glatt mig med hela fyra kullar kattungar! Helt ljuvliga små väsen, varav den ena ännu delar min vardag!


Men framförallt har hon glatt mig med sitt själv. Hon har varit den mjukaste av dom mjukaste! Hennes päls går inte att jämföra med någon annan katt jag har klappat! Och hon har varit så snäll, barnen har kunnat bära omkring, köra runt i dockvagn etc...

                                            ...men nu får hon vila...
Sov gott min älskade lilla Skorpa!

16 kommentarer:

  1. Blir rörd av der du skriver, vet hur tungt det är att fatta ett sådant beslut.
    Många kramar Annika

    SvaraRadera
  2. Så tråkigt och jag förstår att det är ett svårt beslut, men det var nog det enda rätta!
    En vackrare Skorpa får man nog leta efter! Kram Anette

    SvaraRadera
  3. Av egen erfarenhet vet jag, att sådana beslut är oerhört svåra att ta! Men du har många vackra, roliga och underbara minnen kvar av din älskade Skorpan, som du fick ha hos dig i många år!
    En stor kram till dig / Margot

    SvaraRadera
  4. Vår kisse dog för två år sedan, gammal och skröplig. Vi hann aldrig ta något beslut åt henne, för en dag la hon sig i slänten här utanför och somnade in för att aldrig mera vakna.
    Husdjur betyder mer för en än vad man (i alla fall jag) kunde förstå innan hon blev sjuk och jag förstod att hon inte alltid skulle komma och stryka sig mot benen.

    Kram till dig idag.

    SvaraRadera
  5. Namnen förstår din saknad!
    Skorpan var ju så fin!
    Kram

    SvaraRadera
  6. Ledsamt! Tråkigt att fatta sådana beslut, men tyvärr ofta nödvändiga i slutändan. Kram Mimi

    SvaraRadera
  7. Hej!
    Vad tråkigt att hon inte finns med er längre. Jag är ledsen för er skull.
    Hon har gett er många fina stunder och ni henne.
    En riktig sötnos!

    Ta hand om dig!
    Kram Madeleine

    SvaraRadera
  8. Blir alldeles tårögd. //Knatten

    SvaraRadera
  9. Känner med dig. Skorpan och min Lina har säkert det jätte bra och jagar möss tillsammans någonstans. Jobbigt beslut. Styrke kram/Gela

    SvaraRadera
  10. Jaa, det är tungt att vi ibland måste ta såna här beslut. Förstår om du har det väldigt jobbigt, men du har ju ändå tur som har en avkomma efter henne kvar. Fast det är ju ingen tröst just nu......
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera
  11. Det är en saknad som bara inte går att beskriva. Det är en ens lilla extra familje-medlem, som inte längre finns där o man undrar var åren blivit av??
    Man får leva på minnena o så har du iaf en prins el.prinsessa efter henne..
    Jag känner med dej.
    KRamis Ninne

    SvaraRadera
  12. Beslutet är det rätta även om det känns tungt att förlora en god vän för det är de ju//Britt

    SvaraRadera
  13. Huu, vad rörd jag blir när jag läser om din älskade katt! Vad tungt det måste vara. Vi har en gamling som blir 17 år om en vecka och han har haft njurproblem i ganska precis ett år nu. Han går också på dietfoder men hänger med än och är sitt gamla vanliga jag. Dock har han krympt några storlekar... Det är inte roligt det vi har framför oss när det blir dags. Usch! Men man får glädja sig åt alla härliga år man haft ihop. Skönt att du har andra katter hemma som hjälper dig med sorgearbetet.

    Kram på dig!

    SvaraRadera
  14. Tänker på dej.Fick själv ta bort min vita perser Oskar för några år sen,några månader innan han skulle bli13.Det är så tungt o bli av med en familjemedlem.Bilderna på Skorpan var något av det sötaste jag sett.Sköt om dej/kram marianne

    SvaraRadera
  15. Såååå, underbar katt.
    Ligger här och gråter, ditt inlägg berör verkligen.

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad att du tar dig tid för en kommentar eller en hälsning! Tack!