Börje jobbe

Ja, så var den till ända då, sommarsemestern. Även om min sista vecka blev lite snöplig med att jag la mig sjuk. Jag sjukskrev mig visserligen, så själva semesterdagarna får jag ju igen, men de här augustidagarna kommer inte igen, så är det ju. 

Men det leder ingen vart att hänga läpp för det. På grund av värmen  som härjat sista veckan vete sjutton om jag gjort så mycket annorlunda än vad jag gjort, nämligen legat/suttit inne och läst böcker. Eller så försöker jag bara intala mig att så här fallet. Några kvällsdopp har jag i alla fall missat. I fredags var jag i alla fall så pigg att det blev av, och det var ljuvligt, med stort L. 

Sen var jag ännu piggare på lördagen, så att jag kunde göra en kväll på stan också, med kära systrarna. Det var vår födelsedagspresent till vår mellansyster som hade fyllt jämt. Det blev lite nostalgiskt, vi gick på Lindgården, och satt i deras trädgårdsservering, där vi suttit så många gånger förut. Pappa bjöd ju varje sommar sina barn och barnbarn på middag här, så långt tillbaka som jag kan minnas i princip. Det var också en härlig kväll, stilla och varmt, bästa kvällarna ju! 

På söndagskvällen blev det en utflykt med libanesisk hämtmat, till stranden, med tillhörande solnedgång och  kvällsdopp! Så nej, jag skall inte klaga på att jag inte gjort något. Inte kvällstid i alla fall...

Alltså förlåt för att bildbombande på kvällsbilder över vatten. Men ingen kväll är den andra lik. Färgerna, himlen, vattnet - med eller utan krusningar... Jag får aldrig nog!