Tur jag har kvar den gamla datorn, ja egentligen har barnen fått den men jag får väl låna den.
Apropå gårdagens skumma inlägg, vad roligt att det fanns några fler än mig och mina systrar som gillar seghårda tomtar, det trodde jag inte! Annars har jag mest stött på konstiga blickar när jag erkänt min last... Men Solstrimmor tog upp ett dilemma, nämligen det att tomtarna inte hinner bli gamla! Jag förstår precis vad hon menar, det är svårt att låta bli dem när man vet att de ligger där, är man bara tillräckligt godissugen så slinker de ner minsann, hårda eller inte... Men jag har ett knep till det med! Be någon vänlig skäl att gömma dem! Själv låter jag äldsta dottern gömma dem, och det funkar! Än har jag inte varit så obstinat att jag gått bärsärkagång i hennes rum efter tomtepåsen. Annars kan man väl slå in dem i ett paket, så det inte är så lätt att låta handen slinka ner i påsen bara så där... Det bästa är väl att göra bägge delar, slå in dem i ett paket och låta någon förvara dem åt sig!
Ja, ja nog om detta. Nu ropar minstingen att hon vill ha både sin mamma och sin dator. Hon är sjuk, jag vabbade och var hemma med henne både igår, och idag. Ja, idag är jag ju ändå ledig, så det är väl mer att det är hon som är hemma med mig. Så - nu är det slutsvamlat från mig, nu blir det soffmys!
Ja, ja nog om detta. Nu ropar minstingen att hon vill ha både sin mamma och sin dator. Hon är sjuk, jag vabbade och var hemma med henne både igår, och idag. Ja, idag är jag ju ändå ledig, så det är väl mer att det är hon som är hemma med mig. Så - nu är det slutsvamlat från mig, nu blir det soffmys!
Känner att det är en del likheter mellan ditt inlägg och min nuvarande situation med dator. Men hos mig är det den gamla datorn som nästan fått spel. När jag ska lägga in bilder (vilket jag tyvärr inte kan göra i den nyare jobbdatorn) bestämmer den sig ibland för att släcka ner och starta om fyra-fem gånger. Otroligt störande, eftersom det tar sju svåra år för den att komma igång igen. Man skulle ju kanske kunna lämna in den och ge den en liten make-over men jag vet liksom inte om den är värd det. Nåja.
SvaraRaderaIdag hade jag i alla fall tid att vänta på den eftersom jag är hemma och är sjuk. Det händer aldrig. Därför är det nästan svårt att komma sig för att blogga trots att det ungefär det enda som jag orkar ta mig för.
Din passion för skumma tomtar delar jag däremot inte, varken hårda eller mjuka. Skönt att det finns någon jule-last som jag klarat mig undan.
Ha en fortsatt skön Nobel-dag.
Kram!
danke für die tollen bilder und inspirationen, liebe grüße von angie
SvaraRaderaTrist med datorn, hoppas de fixar den snabbt. Min son är också sjuk, men han är för gammal så jag får vackert gå till jobbet ändå:)
SvaraRaderaFina bilder
Kram Maria
Man kan bara bli toookig när teknien strular, man vill ju ha den rätta "softa" känslan när man gör ett inlägg.
SvaraRaderaFörstår precis, kul tankar om tomtarna :)
Ha det gott, kram Ewa :)
Tack för ett bra tips, hihi! Men nu är ju jag ensamhushåll och jag skulle aldrig kunna lura mig själv genom att gömma och glömma!! Nej, jag får nog njuta av gamla tomtar hos andra som inte har samma "goda" smak...
SvaraRaderaTrassligt när nya datorn får spel! Där är jag förskonad och håller fast vid min trotjänare, en laptop med många år på nacken, precis lika god som riktigt sega gamla skumtomtar:) (Ta i trä)!!!
Önskar dig en bra torsdag i blåsten!
Kramar från Eva-Mari