Igår fick vi det konstaterat, det vi har anat länge. Vår hund Jeppe, 1 år, är helt döv på ena örat. Det har varit något som inte har stämt med honom, och igår åkte maken iväg till djursjukhuset i Kalmar, eftersom vi inte har såna möjligheter här på Gotland. Tyvärr är en jakthund som är halvdöv en svår kombination, och vi kommer inte att kunna ha kvar honom som jakthund. Nu har vi inlett en "strid"med försäkringsbolaget... Det måste tydligen bevisas att han var döv vid födseln, för att "dolda-fel-försäkringen" skall träda in. Hm, lite svårt att bevisa något som är dolt kanske, lite moment 22 över det...
Roligheterna bestod av att jag följde med på resan till Kalmar, upp med båten på morgonen och hem på kvällen. Innan maken åkte till veterinären så släppte han av mig vid Det stora varuhuset. Jag fick ihop en hel kundvagn, bland annat en ny stor matta till vardagsrummet. Den visade sig dock vara lite väl stor när vi skulle ha in den i bilen... med hundbur bak så gick den helt enkelt inte in... Som tur var fanns det fler gotlänningar på Ikea ;) Vi träffade på goda vänner som redan vid kassan skojade om att de kunde ta den i sin husbil på hemvägen... så väl ute på parkeringen fick vi krypa till korset och fråga om erbjudandet kvarstod. Det gjorde det!
ps, tack för alla fina kommentarer om vilken bild ni har av mig - ni är för goa!
Hoppas det ordnar sig med fina vovven och att han får det bra . Fiffigt med husbilen :-) kram Karin
SvaraRaderaSå ledsamt med er fina hund. Hoppas att det ordnar sig till det bästa ändå.
SvaraRaderaKram, Ann
Vad tråkigt att det skulle bli så eller vara så med er hund. Ja inte mycket till jakthund då kanske. Härligt med hjälpsamma människor i alla fall. An. förra inlägget så har jag nog ingen bild i huvet av dig förutom att du verkar jättesnäll och trevlig. Kanske jag tror att du är blond och ganska så kort. Varför vet jag inte.. Fniss! ha en bra dag. Kraaaam pia
SvaraRaderaMen så tråkigt med vovven. Måste han få ett annat hem nu? Inte lätt minsann... Kul att du fick egentid i det stora varuhuset! Alltid kul, och tänk så mycket man behöver;)
SvaraRaderaHa en skön torsdag!
Kramar från Eva-Mari
Stackars Jeppe! Kan inte vara lätt för en jakthund att aldrig mer få jaga!!
SvaraRaderaLäste också förra inlägget och kikade på vad bloggarna trodde om dig. Det mesta stämde väl, utom det där med att vara blond - fast det vet man ju aldrig. Hårfärg är ju lätt att byta..... *fniss*
Däremot stämde väl det andra om att du är en ordentlig, skötsam, trevlig och positiv kvinna i sina bästa år!
KRAM
Susie
Så tråkigt med hörseln på er hund! En av mina förlorade hörseln på båda öronen vid två års ålder. Antagligen beroende på att han har ett blått öga vilket är ytterst ovanligt på den rasen. Blå ögon hos hund kan vara kopplat till en gen, merlegen, som ger dövhet. Idag talar vi teckenspråk helt och hållet.
SvaraRaderaMen, oj så tråkigt.. Hoppas allt löser sig med försäkringar, osv.. :-)
SvaraRaderaTrevlig helg!!
Kraam Therese
Så tråkigt....hoppas att allt löser sig till det bästa....=)
SvaraRaderaTrevlig helg!
/Ninni
Nej så tråkigt, och vad jobbigt mitt i alltihop att behöva strida. Hoppas verkligen att det löser sig!
SvaraRaderaVilken tur ni hade som träffade på så generösa vänner i kassan... Härligt att läsa om!
Kram Eva
Men så trist! Hoppas verkligen det löser sig till det bästa för Jeppe och er. Inte lätt med en jakthund som inte hör.
SvaraRaderaKram Kristina
Så tråkigt med vovven, hoppas ni hittar ett nytt och bra hem till honom. Jag har en förmåga att plocka på mig för mycket eller för stora grejer. Och sen ger jag mig tusan på att det ska gå att få in det i bilen. Tur ni fick hjälp med mattan. Kram
SvaraRadera