I går fick jag ta det svåra beslutet, som alla djurägare fasar för... Min finaste lilla Tjorv, fick somna in. 13 år gammal blev hon, och hon har varit "min" de sista ett och ett halvt åren, vilket förstås gör det enormt mycket jobbigare... Nu är det så tomt borta i hennes hörn, ingen som ligger och tittar på oss när vi äter, ingen som svansar runt, undrande om vi skall ta och gå ut en promenad... ingen som tittar på mig med stora nötbruna ögon...
Sov gott min älskade hund
♥
Vad fruktansvärt sorgligt det är när det blir så!
SvaraRaderaJag förstår precis hur du känner det :(
Kram
Så sorgligt det är och så ont det gör att ta bort en älskad vän! Lång tid efter hör man ljuden av tassarna över golvet... Men en sån förmån vi har att kunna förkorta lidandet och låta dem få somna in fridfullt. Hoppas våren gör att du lättare kan fokusera på annat än bara på din lilla Tjorv. Och vilken tur att du har de andra djuren runt dig:)
SvaraRaderaHa det så gott det går!
Kramar från Eva-Mari
Stor varm kram! Nej det är inte ett roligt beslut alls. Håller med Eva-Mari om det hon skriver. Njut om du kan av våren.. Kraaam Pia
SvaraRaderaSå sorgligt... Det gör alltid ont att mista en älskad vän och familjemedlem <3
SvaraRaderaBamsekram / gittan
Åh, så otroligt jobbigt! Det är verkligen det sämsta med att ha djur. Men vi får hoppas att hon har fått ro nu i alla fall.
SvaraRaderaKram!
Åh, styrkekram till dig! Som hundägare i många år och med flera hundar som nu är i hundhimlen förstår jag det du går igenom. Det tomrum och den saknad som blir är svårt att förklara.
SvaraRaderaDen här videon är väldigt vacker - Regnbågsbron dit våra djur vandrar då de lämnar livet hos oss.
https://www.youtube.com/watch?v=CCGTUAyHu7I
Stor stor kram! <3
Känner med dig. Är tyvärr snart i samma situation. Ronja har opererats för tumör men det gick inte att få bort allt. Där den satt har det redan svullnat upp med en blodansamling (tog bara 10 dagar efter op). När den svullnaden blir sårig kommer det inte kunna läka och då måste vi ta bort henne. Just nu har hon tratt när vi inte kan se henne och tryckförband ungefär halva dygnet. Frågan är hur länge det är värdigt. Vi har valt att inte amputera hennes ben. Det känns inte rätt på en 11-årig hund. Hon är så pigg för övrigt så det känns väldigt väldigt svårt att förstå att vi snart kommer behöva ta bort henne.
SvaraRaderaVarm kram till dig!
Åh, så jobbigt! Man fäster sig så enormt vid sina djur och att ta beslutet är inte lätt. Man får tänka på djurets bästa i alla lägen även om det gör ont i hjärtat att skiljas. Vår katt är 15 år nu men än hänger han med utan problem. Vi får se hur länge det går.
SvaraRaderaAllt gott.
Kram, Ann
Ååh jag beklagar så jobbigt och sorgligt! Det bästa i detta skede förstår jag, men ändå. :(
SvaraRaderaVarm kram Ewa
Men åååh vad tråkigt! Jag blev riktigt tårögd då jag läste de fina orden du skrev. Om den tomma hörnet där ingen Tjorven ligger och tittar...
SvaraRaderaDet är nu ca 1,5 år sedan vi lät vår hund somna in och jag blir fortfarande ofta påmind om henne. Hur hon skulle reagerat i olika situationer och så...
Tur att ni har fler hundar och dessutom dina älskade katter! (även om Tjorven självklart inte kan ersättas av dem, men det gör kanske sorgen lättare)
Ang. din kommentar hos mig, så tycker jag absolut du ska gå en keramikkurs! Det är jätteroligt!
Ha det gott Gunilla! ♥
Varma kramar / Maria
Usch så tråkigt för er! Vi miste vår hund förra sommaren och jag tycker fortfarande att jag kan se hans snälla ögon och höra hur han tassar runt i huset. Skönt att ni har fler hundar i huset för annars blir det så tomt hemma. Kram från mig/ Titti
SvaraRaderaÅ så sorgligt. Jag känner med dig.
SvaraRaderaStor kram Maria
Åh så tungt det måste vara, och så svårt att ta det beslutet. Beundrar dig verkligen för ditt mod då du slutligen tog beslutet. Jag har hund själv, så jag förstår det enormt jobbiga i det hela och att den dagen förmodligen kommer.
SvaraRaderaVarma kramar Eva