Ja, det är sant. Det var inte bara min tjugonde sommar i den här trädgården, som jag tidigare har skrivit om, det var också min sista... För det är väl dags att berätta, att jag snart kommer att flytta i från mitt hus, och min trädgård. Det känns naturligtvis inte roligt alls, men ibland tar livet andra vägar.
Jag brukar försöka vara personlig, men inte alltför privat i min blogg. Och det har varit lite konstigt att skriva på i bloggen som vanligt, fast livet inte alls är som vanligt. Vet inte om någon har varit uppmärksam på det, men det var slitigt i våras, när vi renoverade upp det sista i huset, det var badrum och målning och golvslipning och en hel massa annat, och så all städning och piff inför fotografering och visningar. Ja, ni som har sålt hus vet kanske vad jag menar.
Jag har också funderat på hur jag skall göra med bloggen, om jag skall fortsätta här eller starta på ny kula i samband med mitt "nya" liv. Men jag fortsätter här tills vidare.
För mitt nya liv börjar inte riktigt ännu. Jag mellanlandar ute på landet eftersom mitt nya boende inte är klart för inflytt ännu... Hade faktiskt för tre veckor sen inte en aning om var jag skulle hamna, men plötsligt händer det ju säger de... Och jag kan säga, att där jag skall bo, finns en liten, liten täppa, en sån som jag drömde om redan i januari...
Ja, livet har inte raka vägar, ibland kommer man till en avtagsväg och måste välja. Det är inte lätt men man måste se framåt. All lycka önskar jag dig på den vägen. Och snälla du, sluta inte blogga!
SvaraRaderaHöstkramar från Eva-Mari
Draga mea,
SvaraRaderaTe imbratisez si abia astept sa vad noi decoruri, noi ideei! Nu este usor dar sper sa fie foarte frumos acolo. Te consideri din nou tanara, cand ai ocazia sa o iei de la inceput!
Multe salutari, Mia
Det var vemodig läsning du bjuder på idag, Gunilla. Men när man stänger en dörr för något, så öppnas dörrar till något annat.
SvaraRaderaJag hoppas innerligt att din fina blogg fortsätter någon annanstans, för den förgyller verkligen tillvaron här i "Blogglandia".
Stor varm kram från mig!
/Anna-Karin
Nej men...det såg man aldrig komma! Förstår att du velar och inte vet om du ska vara kvar på din blogg - men det får jag verkligen hoppas. Tydligen blir det ett boende med en liten bit av "trädgård" och då måste man ju få se vad du gör med den. Efter att ha läst tillbaka på dina bloggar så ser man ju den otroliga förändringen som skett så det kommer säkert bli nåt riktigt intressant.....
SvaraRaderaKRAM/Susie
Jag vill också önska dig allt gott framöver i din nya situation. Och det vore roligt om du återkommer med ny blogg..
SvaraRaderaKram!
Så ledsen för att du har det kämpigt. Men man kommer ur det jobbiga och in i något som oftast är ännu bättre. Men jag älskar din blogg och ditt sätt att skriv och dokumenter och det vore roligt att få följa hur du tar dig an nya projekt i ditt kommande boende. Jag är säker på att du kommer förvandla även en liten täppa till en lummig och insynsskyddad oas.
SvaraRaderaI went through my favorite blogs today and I posted this message on the message board of each of them: You inspire me!
SvaraRaderaMen kära du ... Jag säger samma som flera andra. Det här kom som en total överraskning och jag känner mig verkligen sorgsen för din skull. Jag har ju följt dina 20 år i trädgården via dina återblickar i sommar och fascinerats över hur vacker den är, har även kommenterat det. Vi har ju också "pratat" en del om renoveringar, har känt som vi har samma smak. Och så har jag känt sorg över Stina och så kommer detta ...
SvaraRaderaMen trots allt känns det som om du hittat en ny plats med en liten fin täppa. Jag minns att du skrev vilka växter du ville ta med dig och hoppas att du har möjlighet att göra det, åtminstone några. Men samtidigt är det ju en möjlighet att börja bygga på något nytt,
Jag önskar dig allt gott och jag hoppas att du fortsätter att blogga på ett eller annat sätt om du har lust och ork. Jag har själv ändrat lite inriktning på min blogg. Den är nu mer en foto/naturblogg istället för en ren trädgårdsblogg.
Allt gott till dig och varma kramar!
Anita
Nämen så tråkigt men livet förändras på gott och ont. Tur att du hittat ett bra ställe att bo på med liten täppa. Jag fortsätter läsa och så får du lov att berätta om du byter namn och så. Varm höstkram. / Pia
SvaraRaderaNä, vad tråkigt att du ska lämna din underbara trädgård. 😥Jag är glad att jag fått se den, i verkligheten o har mina egna bilder. Lycka till i framtiden. Kram Marianne.
SvaraRadera