Tänk, nu har jag snart bott här i tre år! Ibland får jag frågan om jag saknar mitt förra hus och trädgård. Men nej, det är faktiskt inget jag går och tänker på speciellt mycket. Det är klart, vissa saker där kan jag väl sakna i mitt nuvarande boende. Det privata, det insynsskyddade. Det gick ju inte att se trädgården utifrån gatan, och jag tror inte grannarna såg speciellt mycket heller. Det var också tystare, här hörs bilar från gatan, vilket jag inte riktigt har vant mig vid.
Och att kunna "måla" med stora penseldrag, göra stora rabatter, och ha stora träd. Se mitt fina valnötsträd längst till vänster.
Som de sista åren blev riktigt stort så det knappt fick plats på bild... Och mitt skötebarn, pilen, som från en liten pinne blev gigantiskt, på bara 16 år.
Häromdagen såg jag en annons på färska valnötter, så jag slog till på ett kilo. Så gott ju när de är färska!
Och jag kämpar på med att insynsskydda. Utanför köksfönstret har nu gräset växt.
Det syns kanske inte så bra på bild, men till vänster om gräset har jag ett träd, om några år så hjälper det väl till lite bättre som insynsskydd.
Är du ny här, och blir lite nyfiken på hur det såg ut i min förra trädgård, så är väl fyra inlägg med rubriken "20 år i min trädgård" en rätt bra sammanfattning om allt vi gjorde, du hittar den här.
Fina bilder och minnen från din tidigare trädgård. Precis som du skriver, har jag också undrat hur det skulle kännas att lämna och börja om på nytt. Alla minnen, drömmar och timmar. Klokt att gå vidare och skapa nya minnen, innan du vet ordet av kommer ditt träd ge dig insynsskyddet du saknar. Ska kika på dina inlägg om trädgården även om jag läst din blogg tidigare.
SvaraRaderaAllt gott. Ulrika
Gillar mönstret i den broderade duken. Förstår känslan kring insynsskydd och ljudnivå - två faktorer som gjorde att jag valde landet när jag sålde huset. Låter sunt att inte fundera tillbaka eller längta... ..det förgångna kommer inte tillbaka. Och oftast finns det bra saker att fokusera på här och nu.
SvaraRaderaKram, Carina
Bara att inse att allt har sin tid. Och att den går. Tiden alltså. Har snart bott i min lägenhet i åtta år! Åtta!! Du har ju en plätt att påta i, jag bara min balkong. Jag saknar min trädgård, mest på våren. Men om jag snart får tillgång till en dubbelt så stor balkong är jag glad. Hoppet finns...
SvaraRaderaGlad helg önskar jag dig i ditt trivsamma bo.
Kramar från Eva-Mari
Ja allt har sin tid...med eller utan trädgård. Du är så otroligt duktig på att skapa det trivsamt runt dig och ditt nya boende ser mysigt ut :)
SvaraRaderaLördag igen och dimman ligger tät över nejden och sundet...
Kram från Titti