fredag 9 februari 2018

Tantblomma

Jag tror jag aldrig någonsin har köpt nejlikor, har alltid tyckt det varit en lite tråkigt tantblomma på något sätt. Men har man passerat 50 med några år, ser man tydligen världen på lite annat sätt, kanske från tantens perspektiv helt enkelt? Nåväl, bäst jag stod där och valde bland blommorna på Ica i dag, fick jag plötsligt upp ögonen för nejlikorna, och rätt vad det var så låg det en bukett i vagnen.

Och det blev ju inte så dumt! 

På köksbordet står ännu förra veckans tulpanbukett, och en ny tidning låg i brevlådan. Helgen kan börja! 

6 kommentarer:

  1. Nejlikor står länge, alltså en prisvärd blombukett. Jag tycker dom är jättefina men så är jag ju 50 + också. Ha Ha! Nej ..jag har alltid gillat nejlikor. Kram och trevlig helg/ Pia

    SvaraRadera
  2. Japp det är kanske åldern hi hi! Jag som blivit heltokig i dahlior på ålderns höst! Nejlikor är jättefina och de står ju så länge också...
    Kram från lika gamla Titti :)

    SvaraRadera
  3. Nejlikor är oslagbara vad gäller hållbarhet och inte alls tantiga om du frågar mig. Jag gillar dem!
    Ha en fin helg!
    Kram, Ann

    SvaraRadera
  4. Tantblomma har jag aldrig hört men däremot begravningsblommor.
    Därför har det också dröjt länge innan den blomman kom in i mitt hus men 'upptäckte' den för tiotal år sen som 'uteblomma'. Där fick de växa och dofta och jag blev mer och mer förtjust i dem. De doftar underbart, som vanilj tycker jag och nejlikan får också sin plats då och då i en vas inne.

    Ha en fin vecka/ Eva

    SvaraRadera
  5. Lite mer uppmärksamhet har de fått under senaste åren men nog behöver de lyftas fram ännu mer. De har alla förutsättningarna att bli poppis, håller länge, doftar gott och finns i många färger. Ändå så blir de liksom bortglömda! Jag tror jag ska köpa mig en bukett idag.

    Ha en fin ny vecka!
    Kramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
  6. Jag älskar nejlikor - och har alltid gjort, så det kan inte bero på att man är 50+ (alltså egentligen 70+, fast det känner jag mig inte som *fniss*). Men detär konstigt med det där med blommor, en del bara älskar man och en del tycker man inte om alls. Och det pågår i många år, sen helst plöstsligt så upptäcker man att hatobjekten kanske inte är så dumma egentligen.....
    KRAM/Susie

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad att du tar dig tid för en kommentar eller en hälsning! Tack!