Kärt påskpynt

Påsken är lika med kortare arbetsveckor, vilket inte är helt fel.. Jag som numer är ledig varje onsdag jobbar alltså bara två och en halv dag den här veckan, och så tre dagar i nästa vecka. Ja, det är dumt att klaga...  

I år är påsken lite tidig, så det är klart, vädret lämmar kanske en del att önska. Det hade varit trevligt att kunna börja påta lite i trädgården. Fast det är inte minus i alla fall, och idag ser jag solen skymta fram, så det finns hopp! 

Den här hönsfamiljen från min barndom är mig kär. Mamma, pappa och tre små barn, precis som i min ursprungsfamilj. Jag tänkte alltid att de var som vår familj, och någon, kanske jag, har även skrivit små bokstäver under kycklingarna, som visar vem som är vem. Jag är den i mitten. 

Hönan som hänger på väggen är också mig kär, den har min yngsta dotter gjort när hon var liten, och den vill jag ha framme varje år. 

Mitt målade ägg som jag gjorde för många år sen, än så länge har inte påskharen värpt något godis i det, men det kommer väl får vi hoppas ;)  Duken har min svärmor broderat till mig. Jag har inte haft den framme på länge men nu fick jag för mig att jag var sugen på lite dukar igen, och hittade den i gömmorna. Och den passar ju egentligen jämt, för jag är ju crazycatlady, men svarta katter tillhör väl påsken, så nu passade den extra bra!