torsdag 28 juli 2016

Gofika i Bersån

Ledig dag igår. En riktig skön slappardag blev det (som om jag inte haft nog med såna den här sommaren...!) men mannen föreslog i alla fall en biltur på eftermiddagen. -Då kan du ju loppa lite med...! Ja, jag trodde ju förstås inte mina öron när han sa det! Men i alla fall så nappade jag ju på det, och det blev en tur söderöver. Hittade tyvärr inte så många loppisar, var bara inne på en och där fanns inget som jag ville ha. 
På hemvägen åkte vi in till mysiga Berså i Tofta. 



Där blev det en gofika i deras mysiga trädgård. En fika i skuggan, med en fantastiskt god mazarinkaka...mmm! Varför bakar jag aldrig mazarinkaka, det måste det bli ändring på! 

4 kommentarer:

  1. Det är tjusningen med loppis; ibland hittar man massor och ibland hittar man ingenting.
    Jag blir alltid så sugen på att åka till Gotland när jag läser dina inlägg. Har aldrig varit där... Nästa sommar, kanske. :-)
    Må så gott!

    SvaraRadera
  2. Jag har knappt varit på loppis denna sommar. Mazarinkaka bakade jag ofta förr i tiden. Gott! Kraaaam Pia

    SvaraRadera
  3. Å, nu blev jag sugen på gofika! Jag har bara besökt Berså en gång, men det var ett riktigt trevligt ställe.
    Jag tränar mig på att vara här och nu, eftersom jag tenderar att stressa upp mig över saker som komma skall. Å andra sidan kan planering och längtan efter något i framtiden vara precis lika underbart som fina minnen som man delar med nån man tycker om!

    SvaraRadera
  4. Haha! Han föreslog, mannen din, att kunde loppa! Han har fattat galoppen så att säga! En bra karl!
    Vilka goda bakverk! Och vackra!
    Det du skrev om i förra inlägget, att vara i nuet, det är man (läs: jag) nog lite dålig på ibland, dagdrömmare som jag är, ibland alltså. Men jag tänker dock sällan bakåt, det som varit har varit, men den här sommaren har jag fått åldersnoja, eller vad det kan vara, jag saknar lite det där bekymmerslösa som man hade när man var ung (inte för att jag har så mycket bekymmer nu, men i alla fall), lite så där att jag tänkt på allt roligt jag gjort osv.....och att man inte brydde sig, bara drog på......Nåja, det hör väl till livet! Och livet är gott!
    Kramar

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad att du tar dig tid för en kommentar eller en hälsning! Tack!